Över förväntan!

När jag kom hem efter jobbet idag var jag HELT slut i huvudet, hade rejält ont och var frusen... startade min inframatta, tog plats där med en ljudbok - och somnade! :-O När jag sedan vaknade av en signal från mobilen insåg jag att jag sovit nästan 45 minuter. Och kände till mig glädje att jag nog skulle orka en sväng till Hamingja idag ändå! 

När jag kom till Mariebäck hade Hamingja egentligen fullt upp med att agera sällskapsdam till Litlamin, men som tur var tog hon sig tid till matte också! Det var uppehållsväder när jag kom dit så jag tog på mig regnjackan, men inte regnkjolen, något jag kom att ångra när det började regna igen precis när jag skulle sitta upp i sadeln... Gick med Hamingja upp till Josefshallen och lämnade henne där utanför för att hämta regnkjolen. Jag kände mig ganska säker på att hon inte skulle gå särskilt långt utan ta tillfället i akt att äta gräs, men jag försökte ändå vara riktigt snabb. När jag kom ut igen stod hon också precis där jag lämnat henne. Men själv fick jag "på pälsen" av min träningsapp: "Pulsen är för hög - försök att andas långsammare!" sa rösten strängt, vilket jag visste innebar att pulsen gått upp över 148 slag/minut. Jag fick ytterligare en tillsägelse en stund senare, innan den hunnit sjunka tillbaka tillräckligt mycket.

Under ridturen höll jag mig till skritt och då klarade jag mig undan fler tillsägelser. För att variera oss red jag ner till bilvägen och sedan mot Avan, vilket måste vara mer än ett år sedan jag gjorde senast. För att det skulle bli så bra träning för Hamingja som möjligt red jag ut i terrängen på sidan av vägen så snart jag kommit ut från gården och sedan red jag nere i diket längs bilvägen där det var möjligt. 

Efter den första lilla uppförsbacken (där Hamingja till sin besvikelse inte fick galoppera) svängde jag in på sandvägen till höger och följde sedan skoterleden tillbaka mot Alviksträsk fram till jaktstugan där vi red ner på bilvägen igen. Jag har ridit längs den skoterleden MÅNGA gånger under åren, men då brukar vi ha travat och galopperat en hel del, och jag konstaterade nu att den sysselsatte oss en betydligt längre stund nu när vi höll oss till skritt. Riktigt mysigt hade vi i alla fall - trots regnet! 

I morgon är planen att Lisa ska rida. Så GLAD Hamingja kommer att bli när hon får ägna sig åt gångarter snabbare än skritt!!!