Tävlingsdags - trots allt!!!

När alla tävlingar är inställda p g a Corona-pandemin var det jätteroligt att Midur ändå kunde arrangera en träningstävling på Bodentravet idag, med Coronaanpassat specialupplägg!  Det innebar att vi bara var ett ekipage i taget på ovalbanan då man hade 20 minuter till sitt förfogande för att rida valfria tävlingsprogram  sedan få feedback från domaren Jenni Lindberg och även möjlighet att göra om vissa moment om man ville det.

Jag och Hamingja skulle starta först av alla och med tanke på att miljön på Bodentravet brukar upplevas som smått chockartad även för mer trygga hästar såg jag till att vara på plats i god tid. När jag satt upp utanför stallarna var hon också ganska spänd och stressad, så jag erbjöd genast lite trygghet i form av välkända "flytta ut bakdelen i skritt på volt" - som vanligt med gott resultat!

När vi kom ner till banan ville jag börja med att visa henne ovalen i lugn och ro och redan då var Hamingja faktiskt så avslappnad att hellånga tyglar fick henne att sträcka ut framåt-nedåt och frusta! Och redan där kände jag att vi "vunnit"!!! Tävlingsdagen råkade sammanfalla med att vi plötsligt fått högsommarvärme, så det kändes klokt att minimera uppvärmningen för att spara på "krutet". Så efter skritt på lång tygel i båda varven och lite "töltjogg" satsade jag på att rida några övergångar tölt-trav, ett par galoppfattningar och en övergång från galopp till ökad tölt. Därefter ägnade vi oss åt långsam skritt och halter som under lektionen i tisdags.

Jag hade bestämt mig för att inleda med att rida ett V1-program (fyrgång där man inte rider på speakers kommando utan lägger upp programmet själv) och att göra detta i höger varv. I det inledande momentet "arbetstempo tölt" satsade jag på att köra "safe" genom att inte samla så mycket utan istället försöka återskapa den trevliga, avslappnade känslan vi hittade under lektionen för Sylvia i tisdags. Och uppenbarligen lyckades vi rätt bra för Jenni sa efteråt att det var den bästa tölt hon sett oss prestera på tävling! Visserligen var Hamingja fortfarande lite styv i kroppen men inte så mycket som hon brukat vara. Och det var förstås jätteroligt att höra att vi uppenbarligen är på rätt väg ändå!!!

Jag fick också många ovalbanetekniska tips, som t ex att kurvornas dosering skapar en extra utmaning vid galoppfattningarna i o m att det får hästens ytterbog att skjutas fram så att den "uppmanas" att ta fel galopp... Men om man tänker sig att det är ett hörn mitt på kortsidan och rider utifrån det är det lättare att få till en tydlig galoppfattning. Vi behöver också fortsätta träna på vår tävlingsskritt som fortfarande är överilad (hästen ska slappna av och vila i steget trots bibehållen tygelkontakt.)

När jag sedan red ett T1-program (tölt) bestämde jag mig för att testa lite mer samling i arbetstempot. Men då blev Hamingja direkt mer spänd och gick emot handen... Vilket säkert delvis berodde på att jag startade programmet direkt, utan att först ha ägnat tid till att lösgöra henne i denna grad av samling. När det var dags för tempoväxlingar fick vi till riktigt bra ökningar och Jenni sa sedan att takten var ganska bra också! Men i nedtagningarna hade jag fortfarande för mycket i handen och därför blev de också alldeles för sena...

I den avslutande ökade tölten märktes det åter mer att hon vill styva sig, men jag kände mig riktigt nöjd med tempot och känslan av att hon inge gick "med handbromsen åtdragen" utan verkligen ville gasa på framåt! Extra roligt var också att Jenni nämnde att hon tyckte min sits blivit lite bättre, att jag inte hamnar i framvikt lika mycket som tidigare. Jag har ju verkligen kämpat med detta de senaste åren och uppenbarligen har jag i alla fall kommit så pass långt att jag kan "glimta till" här och där även i en tävlingssituation när nervositet gör att "autopiloten" vill gå igång!

Jenni tyckte också att jag borde överväga att byta varv vid nästa tävlingstillfälle, så att jag rider fyrgången i vänster varv och inleder töltklassen i höger varv istället för som nu tvärt om. Så att jag kan hålla koll på högerbogen utan att rida henne så mycket inåtställd att det drar ner poängen. Och jag insåg att valet av varv har hängt med ända sedan jag skulle tävla Hamingja första gången och Atli sa att jag skulle rida fyrgången i höger varv och inleda töltklassen i vänster varv. Och sedan har det hängt med av gammal vana, utan att jag reflekterat över om det fortfarande är det optimala....!

Sammantaget är jag verkligen supernöjd med dagen och känner mig så inspirerad att träna vidare!!! Dessutom måste jag nämna det fina underlaget på ovalbanan - det var verkligen "travbanefast" och därmed det bästa underlag jag upplevt på en ovalbana!!! (Med reservation för att jag alltså startade först av alla, men det kändes verkligen tillräckligt fast för att kunna hålla bra hela dagen!)

Det brinner...

Igår kväll fick Hamingja ha "fintränset" från Equitec. Det var länge sedan sist, men jag tänkte satsa på det i morgon och då känns det ju bra att ha "provridit" med det en gång innan!

När jag passerade Avan på väg till stallet idag hamnade jag mitt i en eldsvåda... såg först massor av svart rök och när jag passerade förbi ett litet hus (ser ut som en sommarstuga som någon gjort om till åretruntboende) fick jag se hur en (troligen) avställd bil brann för fullt och branden höll på sprida sig till en husvagn som stod bredvid och som i sin tur stod väldigt nära gaveln på det lilla huset...

Folk kom springande med mobilerna vid örat så de verkade larma räddningstjänsten och några kom även körande med en fyrhjuling och verkade överväga om de skulle våga göra ett försök att flytta på husvagnen. När jag sedan skulle åka hem från stallet var vägen avstängd så man kunde inte passera förbi utan måste köra via Bälingeberget. Och nu när jag kom hem såg jag på nätet bilder på ett helt övertänt hus, men ingen människa hade blivit skadad i alla fall, som tur var. Undrar just vad det kan bero på om det plötsligt börjar brinna i en avställd bil?!?

Jag var vaken en hel del i natt p g a mycket smärta, så jag kände mig ganska "seg" när jag åkte till stallet på fm men väl i sadeln på lyckohästen glömde jag ju allt sådant! Det blev ett ridpass längs bilvägen bort till "världens ände-korsningen" och mitt fokus var f f a att fortsätta jobb enligt Sylvias instruktioner för att få lösgjordhet i tölten. Takten är ju prio 1 och den förutsätter i sin tur lösgjordhet. Tänk att något som låter så enkelt i teorin ändå så SVÅRT i praktiken...!!!

Under hemvägen hann vi med lite tempoväxlingar i tölt också, samt några övergångar till trav. Medan Hamingja sedan åt lite gott i krubban passade jag på att packa ihop utrustningen som ska med i morgon. Det här blir första gången jag ska använda hästtransporten efter att jag lämnade den på  rekonditionering i höstas och det var ju trevligt att packa i en så ren och fin transport! 

Ny tid på söndag - så ni vet när ni ska hålla tummarna!

Johan fick en kompis i kväll: Hamingjas fina storasyster Hremsa!

I kväll följde Johan med till stallet och bytte till sommardäck på hästtransporten så att jag kan köra med den till Bodentravet på söndag. Det visade sig att ventilen till ett av sommardäcken hade gått sönder så den läckte luft... men som tur var har jag ett helt nytt reservdäck så det fick "rycka in" istället.

Medan Johan bytte däck passade jag på att rida. Det blev ett pass på ridbanan där jag provred programmen i T3 (=tölt) resp V2 (=fyrgång) som jag tänkt rida på söndagens träningstävling. Det är flera år sedan jag tävlade senast så jag känner mig verkligen ringrostig... så för min del är det egentligen mycket bättre att det blir en träningstävling istället för en riktig.

Fast det är klart, hade det varit en riktig/officiell tävling hade jag väl sett till att jag ridit på ovalen någon gång innan i alla fall eftersom det är ett par år sedan vi var där senast. Det blir förresten en ändring av schemat på söndag: jag och Hamingja blir första ekipage kl 10.00 istället för sista ekipage kl 15.00 som det var sagt tidigare. Vilket innebär att jag får "riva plåstret" snabb istället för att vara nervös halva dagen.

Dessutom hinner det förhoppningsvis inte bli så varmt heller - SMHI har ju lovat sommarvärme på söndag - så det behöver inte bli lika jobbigt för Hamingja som fortfarande har lite vinterpäls kvar. Så nu gäller det att ni kommer ihåg att hålla tummarna för oss redan kl 10 på söndag!!!

Favorit(lektion) i repris!!!

Gårdagens ridlektion var verkligen PRECIS vad jag och Hamingja behövde (d v s precis som vanligt när Sylvia är inblandad) och idag satsade jag på att försöka få till en "favorit i repris" på egen hand medan jag (och Hamingja) hade gårdagen i färskt minne.

Atli brukar ju säga att hästen hela tiden talar om vad den behöver för träning just då - bara man förstår vad den "säger".  T ex om en häst inte vill böja halsen åt sidan behöver den böja halsen MYCKET åt sidan o s v. Detta var ju VÄLDIGT tydligt på Hamingja igår, när jag verkligen fick kämpa med böjning av halsen medan hon stretade emot... för att sedan TILLSLUT slappna av och böja halsen.

Och när jag började med detta i skritt idag var det redan skillnad. Visst var hon lite motsträvig först, men det dröjde inte alls lika länge som igår innan hon började slappna av, böja halsen och tillslutäven frusta!

Övergick till att göra samma sak i tölt och då fick jag förståss börja om från början igen... Men kom faktiskt ihåg att prio 1 ändå var att jag bestämde tempot och försökte verkligen vara uppmärksam så att jag kunde "sitta till" så snart Hamingja gjorde en tendens till att öka. Och det var helt fantastiskt vilka tydliga halvhalter hon gjorde då - gårdagen gjorde VERKLIGEN underverk på många sätt!!!

En annan lärdom från igår var att hantera hennes "högerbog på rymmen" med att först böja höger och sedan "ta med henne" åt vänster med sidförande tygeltag samt ytterskänkel. Alltså lyckas motstå min reflex att försöka styra henne tillbaka åt vänster med vänstertygeln. Tillslut kändes Hamingja helt avslappnad i hals och nacke och töltade riktigt avslappnat - och bestämde jag mig för att det fick räcka med töltträning för idag.

Men innan jag avrundade passade jag även på att repetera travträningen från igår. D v s efter övergången till trav DIREKT bromsa upp så att hon inte "älgade iväg". Och sedan rida på små volter och alla möjliga böjda spår - med fortsatt fokus på att jag bestämde tempot. Det allra svåraste var att bibehålla traven när jag bytte om volt från höger till vänster varv... så när vi tillslut hade lyckats med det några gånger utan att hon tappade traven fick det räcka för idag.

Trots att vädret var ännu varmare idag än igår var ingen av oss på långa vägar lika svettig som efter lektionen igår. För även om jag försökte göra som då blir det ju en "light variant" när inte Sylvia är på plats med sidan vakande ögon...! Värmen har förresten redan hunnit väcka de första myggen för säsongen, så efter stretching, Back on Track och lite gott i krubban sprayade jag Hamingja med myggmedel innan hon fick gå ut till flocken igen.

Idag kom föresten programmet för Midurs träningstävling som går av stapeln på Bodentravet på söndag. Några "riktiga" tävlingar går ju inte att arrangera i dagens läge, men man har hittat en bra "pandemi-variant" tycker jag! Man kommer bara att vara ett ekipage i taget på banan, där man har 20 min på sig att rida valfria program och i samband med det få muntligt omdömen och tips på hur man kan förbättra från en domare. Första start är kl 10.00 och Haminjga och jag kommer att avsluta det hela kl 15.00. Ni kan väl redan nu börja hålla tummarna för att vi håller oss kvar på banan hela tiden?!!

JAG ska bestämma tempot!!!

Idag har vi ridit lektion för Sylvia igen - först Anneli och jag och sedan Carola och Malin W. De andra har ju hållit på några veckor, för mig var lektionen i torsdags den första på läääänge. Men två gånger är en vana, det vet ju alla!!!

Precis som i torsdags fick vi börja skritta på volt och flytta undan för innerskänkeln. Nu gick det bättre än senast med Hamingja tyckte fortfarande att det var onödigt jobbigt och försökte bitvis komma undan genom att räta ut halsen, bli hög i nacken och gå emot bettet istället för att korsa ordentligt med inner bak. Sylvia sa att jag måste vara mycket mer bestämd i det läget. "Hamingja kan ju faktiskt detta, det är bara att hon tycker det är lite jobbigt... Se till att behålla böjningen i halsen och säg ifrån ordentligt!"

Och tänk - när jag jag blev mer bestämd sa Hamingja: "Okey, okey - jag fattar vad du menar!!! Om det ska vara sådant tjat så korsar jag väl över med inner bak och länger halsen - det är ju inte särskilt svårt!!!" Vilket sammanträffande... eller inte...! :-O 

Nästa steg blev att fortsätta skritta på volt med stöd på yttertygeln och STORA ledande tygeltag på innertygeln för att hon skulle böja innersidan. "ALLDELES FÖR JOBBIGT!!!" sa Hamingja först så även här fick jag bli mer bestämd innan hon började acceptera. Då fick jag övergå till att göra samma sak i tölt på volt och inte blev det lättare... :-O För det var ju förståss också onödigt jobbigt, enligt lilla fröken, som nu också förtydligade sig genom att inte "bara" korta upp nacken och lägga sig i handen utan dessutom drog upp tempot. 

"Det är DU som ska bestämma tempot!!!" sa Sylvia. "Steg 1 är att du bestämmer tempot, först därefter kan du få det andra på plats!" Så det var ju "bara" att försöka vara tydligare igen... Och gissa vad som hände när jag bromsade upp ordentligt och fortsatte med de ledande tygeltagen?!? Tillslut gick det så pass bra att jag fick fortsätta på samma sätt längs spåret - och även här först fokusera på att kontrollera tempot. Sylvia tipsade om att jag skulle böja halsen samtidigt som jag bromsade upp, för med en rak hals blir hon mer stark. Och successivt började Hamingja tycka att det var allt mer OK och slappnade av mer i kroppen. 

Jag fick också aktivera henne väldigt mycket i tölten, genom att rida böjda spår, vända in med ytterhjälperna, sidföra ett par steg in från spåret och sedan tillbaka ut igen o s v. När Hamingja spjärnade emot hade jag ofta en känsla av att högerbogen "drog iväg med mig" och var VÄLDIGT svår att få tillbaka kontrollen över.... Men när jag tillslut kom på att jag i det läget faktiskt skulle ställa höger innan jag flyttade bogarna åt vänster med sidförande tygeltag så gick det väldigt mycket bättre!!!

Sedan fick vi en riktigt tuff uppgift: att skritta riktigt långsamt, närmast steg för steg, men UTAN samling. Och på min överambitiösa häst var det ju verkligen inte det lättaste... så snart jag började korta upp tyglarna i skritten började hon genast samla sig mer och mer... så jag fick verkligen tänka på att säte och skänklar skulle vara väldigt passiva samtidigt som jag flyttade några enstaka steg in från spåret och sedan tillbaka ut - bara genom sidförande tygeltag. 

Tillslut började Hamingja ändå slappna av lite i skritten och länga halsen så att vi kunde börja varva mellan avslappnad "steg för steg-skritt" och en tölt som inte fick gå särskilt mycket fortare. Det känns verkligen som att vi hann hur mycket som helst under denna lektion - och det var inte slut ännu! För som avslutning skulle jag göra övergång till trav på volt och när Hamingja i vanlig ordning gjorde en "katapultstart" (Det är väl vad man har traven till??!!) fick jag precis som tidigare fokusera på tempot. 

Jag skulle alltså direkt bromsa upp henne ORDENTLIGT trots att hon då gick över i tölt. "Det viktiga nu är att du bestämmer tempot - då kommer det andra sedan!!!" sa Sylvia. Jag fick låta henne tölta långsamt, på en riktigt liten volt för att sedan erbjuda en lite större volt samtidigt som jag gav travsignal. "TRAVA!!!" sa Hamingja och drog iväg i en katapultstart igen - som jag då fick bromsa upp ORDENTLIGT trots att hon då gick över i tölt. Och efter några gånger så kunde jag plötsligt både trava sakta, böja halsen och rida böjda spår kors och tvärs i bibehållen trav! Det blev verkligen ÄNNU tydligare att tempot var nyckeln!!!

Oj, oj, oj vad jag redan ser fram emot en ny lektion nästa vecka!!! Och jag kommer INTE att vara utan saker att träna på fram till dess...!!!

Det går bra nu!!!

Idag har jag ridit - för FEMTE gången denna vecka!!! Förr brukade jag rida så ofta nästan varje vecka, men numera stökar ju kroppen till det och vill annorlunda... Så då blir det ju EXTRA uppskattat med en sådan här toppenvecka!!! Eftersom det var Kristi himmelsfärdshelg hade jag förkortad arbetstid onsdag och var helt ledig torsdag, så det har ju funnits ovanligt mycket tid att vila, vilket säkert är en viktig orsak till att kroppen varit så medgörlig. HÄRLIGT är det hur som helst!!!

 Hamingja och jag red längs bilvägen mot Avan och jag fortsatte enligt Sylvias instruktioner att flytta undan för skänkeln i skritt och tölt. Hamingja är fortfarande inte helt övertygad om detta "koncept" men det går definitivt åt rätt håll i alla fall! I skritten går det nu faktiskt lättare att flytta undan för vänsterskänkeln medan vi behöver jobba betydligt mer med högerskänkeln. Medan det i tölten är tvärt om: jag har ganska lätt att "ta med mig henne" åt vänster medan hon skickar ut högerbogen och låter bakdelen "sladda efter" när jag försöker flytta undan för vänsterskänkeln. 

När vi sedan galopperade uppför kalhygget hade jag tänkt testa att smacka ifall hon började tveka, utifrån Sylvias råd att det faktiskt inte kan hjälpas om Hamingja blir spänd - vi behöver ta oss FÖRBI/GENOM det iställer för att jag "backar tillbaka" och blir försiktig. Men kanske kände fröken detta på sig, för hon ÖKADE istället galoppen där hon brukar börja tveka. Sedan var hon rejält flåsig i det varma vädret, så vi skrittade stigen ner genom skogen innan vi red "terrängtrav" ut till bilvägen igen. 

Ute vid vägen träffade vi på Melker, en av stallkatterna, som uppenbarligen var ute på "långpromenad"! När vi galopperat uppför långa backen försökte jag göra en övergång från galopp till ökad tölt, som man gör i tävlingsprogrammet för T3 men Hamingja bet tag i högertygeln, styvade sig och valde pass istället... där har vi ytterligare något att träna på! 

Midurs vårtävling som skulle ha gått av stapeln nästa helg är förståss inställd som så mycket annat i dessa Coronatider... Men istället blir det en träningstävling på söndagen, då man rider ensam på banan och på de 20 minuterna man har till sitt förfogande visar valfria tävlingsprogram för att sedan få feedback av Jennie Lindberg som är domare. Jag har varit med på en sådan en gång för ett antal år sedan och det var verkligen supernyttigt!!!

Under resten av hemvägen fokuserade jag på att träna tölt och konstaterade då att bilvägen är alldeles för smal... I alla fall när jag flyttar undan för vänster skänkel skulle jag behöva en MYCKET bredare väg för att hinna "få tag i" både högerbogen och vänster bak innan vi är framme vid den högra dikeskanten... Precis som igår försökte jag därför kompensera lite för detta genom att lägga in några steg vänsteröppna som avslutning innan jag lät henne fortsätta tölta rakt fram. 

I morgon har jag i alla fall lovat både kroppen och Hamingja att vi tar ridledigt - sedan får vi se hur det blir under resten av veckan. 

Good or bad hairday??!!

Hamingjas morgonyoga!

Jag lyckades tyvärr aldrig fånga på bild eller film när supergymnastiska Lára gjorde sin morgonyoga... men här hann jag i alla fall dokumentera Hamingjas variant! Och hur man ska definiera hennes "hairday" beror nog på vem man frågar...!

Idag inledde vi med "klockan" i skritt utanför stallet, för att stretcha igång. Matte var dessutom så oerhört brutal att hon smackade ett par gånger - så ni kan ju förstå om stackars lilla Hamingja blev chockad...!!! :-O Men oj, vad det plötsligt gick bra att korsa bakbenen...!!!

Sedan red jag bilvägen bort till korsningen vid sjön medan jag enligt Sylvias instruktion fortsatte att sidföra fram och tillbaka över vägen i tölt. Att lyckas fånga upp högerbogen så att Hamingja verkligen fick med bakdelen när jag flyttade undan för vänster skänkel var SVÅRT...!!! Så tillslut fick jag lägga till ett antal steg vänsteröppna för att rama in bättre. 

Att verkligen sitta på rumpan och hålla om med skänklarna när jag skulle sidföra var ju förståss inte heller enkelt... att träna bort en ovana gör man verkligen inte i brådrasket... Men att jag i alla fall kände att något behövde korrigeras är väl förhoppningsvis ett steg i rätt riktning...! 

Efter världens ände-korsningen fortsatte jag efter vägen längs med sjön mot skoterklubbens stuga medan jag testade ett ökat tempo i tölten. Och där kändes det ÄNNU större skillnad jämfört med innan Sylvialektionen här om dagen! Hamingja tog verkligen i ORDENTLIGT medan jag försökte hinna med att sidflöra även här för att hålla henne lösgjord. 

Atli påpekar alltid att även om lösgjordhet i en lägre grad av samling är en viktig utgångspunkt så kan det aldrig ensamt ge lösgjordhet till den högre samlingen eller ett högre tempo utan samlingen måste återerövras i varje ökad grad av samling och/eller tempo. Och Sylvia var ju också väldigt tydlig senast med att jag inte kan "fastna" i att rida Hamingja bara på en nivå där hon är lösgjord, för då kommer vi aldrig vidare. Utan jag måste bortse från att hon blir spänd när jag höjer kraven och "rida mig igenom" det istället för att backa tillbaka. Så det försökte jag alltså göra idag. 

Efter omsadling vid skoterklubbens stuga vände jag tillbaka hemåt och fortsatte med att träna tölten på samma sätt innan hon tillslut fick sträcka ut och börja varva ner i tölt med längre tyglar. Och även om hon fått jobba på ordentligt idag - och matte hade ju t o m smackat ibland - så gick det lättare att hitta hennes "off-knapp" än vad det gjorde igår.