Streeeeetching!

Fr o m idag tränar alltså Sylvia Feykir. Och hästlediga Anna har varit i varmvattenbassängen efter jobbet för att träna och streeetcha.

Jag hamnar så lätt i framvikt när jag rider. Sylvia sa någon gång att det måste vara en ovana Feykir lärt mig, för så satt jag inte alls på Reykur. Och lite ligger det säkert i det, eftersom jag första året på Feykir hela tiden fick ha väldigt lätt sits för att han skulle kunna hålla reda på alla ben och gångarter med ryttare på ryggen. Och sedan har jag kanske fastnat lite i den där lätta sitsen.

MEN jag tror att det finns en anledning till! Jag har nämligen märkt att jag numera tenderar att hamna lite för långt bak i sadeln p g a att jag inte kan dra bak skänklarna tillräckligt. Mina höftböjare verkar helt enkelt vara för stela - så skänkeln åker fram och då trycks jag bakåt i sadeln, vilket får mig att luta framåt... Jag blir ju väldigt stel i kroppen av den här sjukdomen... Så nu får jag helt enkelt se till att stretcha ÄNNU mera!

Bästa sättet att "komma åt" den svårstretchade höftböjaren tycker jag är i bastun efter bassängen, när jag är riktigt varm. Idag stretchade jag dessutom två varv där i bastun. Och jag planerar nu att dessutom ta riktigt varma bad här hemma, mellan bassängträningarna, för att kunna stretcha oftare. När jag nu "skickat Feykir på träningsläger" är det väl inte mer än rättvist att jag får jobba ordentligt jag också??!!

Grönt gräs och glädjeskutt!

Kan inte påstå att jag är i toppform just nu... i natt krävdes starka värktabletter för att jag skulle kunna sova något, så idag har jag varit lite groggy större delen av dagen... Men på kvällen kvicknade jag till lite i alla fall och åkte till Feykir.

Sylvia och Anna M skulle just rida ut, så vi fick sällskap! Jag fick endel tips av Sylvia, typ "sitt på rumpan ordentligt, åk inte bara utan aktivera Feykir..." Ja, inga nyheter precis! Tänk att något så "enkelt" som att sitta på rumpan ska vara så svårt!!! Det var ENORMT mycket mygg idag - de har visst precis kläckts - så varje gång vi saktade av till skritt kom det ett svart moln och omgav oss... Vi red till korsningen vid Bälingeträsket och tillbaka. Mycket tölt blev det, samt en avslutande galopp uppför backen till kyrkan. Det var första gången i år som Feykir gick över träbron - men eftersom de andra hästarna redan gått över tvekade han inte.

När vi kom tillbaka till stallet var det dags att släppa hästarna på gräs. De håller succesivt på att få beta längre och längre stunder i några mindre gräshagar närmast gården - och ikväll skulle de få beta 1,5 timme. Sylvia har satt upp trådar så att man lätt kan göra korridorer där man släpper flockarna. Vid det här laget vet de precis vad som är på gång - så när korridoren finns där är det bara att öppna grinden så springer de.

Roligast var unghästflocken - med årets föl som "vitaminpiller". Oj, så mycket spring de finns i de där små, rangliga benen! Hon är ju inte heller intresserad av gräs ännu, utan galopperade glatt omrking i de nya omgivningarna med 1:åringen och 2:åringarna springande efter. Mamma Hamradis gnäggade lite oroligt, men den lilla bara gnäggade tillbaka och sedan fortsatte hon! Det står ett hus inne i den hage där de betar och hon galopperade varv på varv runt huset så att hon nästan låg ner i kurvorna! Det är bra, tyckte Sylvia, hon övar redan på ovalbanetekniken!

Dagens ridtur blev den sista för mig på ett tag. Fr o m i morgon ska nämligen Sylvia träna Feykir åt mig! Vi har pratat om det länge och nu har hon äntligen tid! Hon ska rida honom några dagar och sedan bestämmer vi fortsättningen - ifall hon ska rida mer eller om jag ska rida lektioner. Det var ju extra lämpligt eftersom min hälsa är så tveksam just nu - och så får jag en mer lättriden häst sedan!

Blivande ungdomsryttare?!!

Kristins lilla dotter Nova ville förståss vara med under tävlingarna.

Och det ska ju börjas i tid!

Kristin och Funi

Dags för bilder på Kristin och Funi, vilka vann A-finalerna i både V5 och T5!!!

Kristin är förståss snyggt matchad från topp till tå - här behövs ingen extreme makeover!

Kristin och Funi tar täten under ärevarvet.

Så oerhört tragiskt!!!

Tre islandshästar brändes inne vid en brand i ett av privatstallarna vid Gällivare ridklubb natten till lördag...

Mina tankar går till de stackars hästägarna - det måste absolut vara den värsta mardrömmen som blivit verklighet...

Brandorsaken är ännu okänd.

"Fotbollsänkans" blogg

Jag är fascinerad av att somliga (män) säger sig vara sportintresserade - och då verkar det handla om i princip ALLT som tas med i en sportsändning på TV. Själv vill jag minsann plocka russinen ur kakan!

Malin Baryard och Butterfly Flip förståss!



Jag ser väldigt gärna hästhoppning - sedan 1,5 år tillbaka är det nästan enda gången jag ser på TV - och eftersom det bara sänds kanske 10 ggr/år behöver jag därför inte slösa särskilt mycket tid på TV-tittande längre! (Nyheter m m ser jag hellre på nätet - för då kan jag se dem just när det passar mig!)




Jag gillar också tempot och intensiteten i hockey - när jag växte upp var jag på alla Björklövens hemmamatcher och skrev egna protokoll över varenda utvisning! När "Löven" sedan tog SM-guld hemma insåg jag att bättre än så här blir det inte - och sedan gick jag inte på en hockeymatch på flera år! (Och bättre än så - eller ens i närheten av lika bra - har det ju inte blivit för Björklöven heller... ) När jag flyttade till Luleå för åtta år sedan fick jag åter möjlighet att se elitseriehockey "live" och även om jag inte tycker mig ha tid att gå regelbundet så uppskattar jag det väldigt mycket de få gånger/säsong som jag ändå går på en match.




Sedan jag flyttade till Luleå har jag också haft förmånen att ett par gånger vara med när Plannja Basket vunnit SM-guld inför sveriges bästa basketpublik i Pontushallen här i Luleå. Första gången trodde jag verkligen att taket skulle lyfta - redan innan matchen ens hade börjat!!!



Jag kan också uppskatta den tekniska fotboll som Umeå IK och svenska damlandslaget spelar. Men där går definitivt gränsen när det gäller fotboll!

Malin Moström, tidigare lagkapten både i landslaget och UIK, men som nu tyvärr lagt fotbollsskorna på hyllan. Min idol i fotbollsvärlden!

När jag och Johan gifte oss, i juni 1994, var jag säker på att han var HELT ointresserad av sport. Vi hade ju ändå varit ett par i över 5 år så jag trodde jag visste var jag hade honom. Men bara en kort tid senare skulle hans rätta jag avslöjas, för då började fotbolls-VM...



Plötsligt satt Johan uppe hela nätterna och följde Sveriges matcher på TV tillsammans med likasinnade - och jag bara undrade hur det här hade gått till...?! Nåja, tänkte jag, vi skulle snart åka iväg på bröllopsresa och då skulle det vara slut med den där fotbollen...




Men så fel jag fick! Eftersom vi skulle åka med ett tidigt plan från Arlanda till Nice fick vi flyga ner till Stockholm kvällen innan. Under natten skulle vi få låna Johans brors hus i Knivsta (de var bortresta.) "Låna huset" trodde jag betydde "sova över" - men för Johan betydde det "se på fotboll på natten"... Så jag låg nere i källaren och försökte sova medan Johan satt uppe i TV-rummet och såg Sveriges match. Det gick bra för Sverige - de gjorde många mål - och varje gång sprang Johan nerför trappen till källaren och skrek av glädje!





"Anna - håll ut!!!" tänkte jag sammanbitet. "I morgon åker vi till Nice och då slipper vi fotbollen". Men så enkelt var det ju inte heller, för det fanns förståss TV på hotellrummet... och efter en vecka åkte vi vidare till en stad precis på andra sidan gränsen till Italien. Och jag lärde mig den hårda vägen att fotboll är rätt stort i Italien...

Vissa manliga fotbollsspelare är i alla fall lättare att stå ut med...

Tillslut insåg faktiskt även jag att fotbolls-VM på TV kan vara riktigt trevligt! Men under väldigt speciella förutsättningar: jag vill sitta utomhus på en bar eller restaurang, en riktigt varm sommarkväll vid Medelhavet, mitt i en stor samling glada människor där stämningen är på topp! Så när vi några år senare "råkade" hamna i Spanien mitt under brinnande fotbolls-VM gjorde det inte så mycket. Men i övrigt tycker jag att herrfotboll på TV måste vara världens bästa sömnpiller.


*************



PS: Detta skriver jag sittandes ensam hemma på altanen - medan Johan är på Sundet och ser Sverige spela match i fotbolls-EM tillsammans med likasinnade. Vilken tur att man inte måste göra allt tillsammans bara för att man är gifta! Tänk så tråkigt Johan skulle ha om han alltid måste följa mig till stallet och så tråkigt jag nu skulle ha framför TV:n... DS

Midur - en viktig del av Peabtravet i Boden!

Ja, så känns det fr o m denna vecka! Inte bara för att vår ovalbana på travet invigdes förra helgen, utan även för att vi fått vara med och synas på många andra sätt! Ingen har väl missat att Feykir och Lukka fick eskortera landshövdingen när han skulle inviga den stora hästmässan på travet förra lördagen?! I tisdags höll Sylvia clinic om islandshästridning på travet. Och idag, när mässan avslutas med V75-trav är det fyra duktiga ungdomsryttare från Midur som rider i täten vid defileringarna inför alla 16 lopp!!!







Vid dagens ridtur såg väl inte jag och Feykir riktigt ut så här, men... Det blev nästan en repris av torsdagens ridtur, med den skillnaden att vi idag inte hade sällskap av Fia och Lukka. (Lukka hade tyvärr fått en spark i hagen, så hon vilade idag...) Men Feykir och jag skrittade över stock och sten ute i skogen i ca 45 minuter. Skritten aktiverar väldigt många muskler i kroppen, särskilt när man skrittar ute i skogen så hästen måste lyfta ordentligt på fötterna samt korta och länga steget. Dessutom tror jag det är väldigt nyttigt för Feykir att lära sig att man kan slappna av och bara skritta en hel ridtur!


Strax innan vi skulle rida iväg började det regna - ett riktigt skyfall. Men sådana brukar ju gå över ganska snabbt så jag väntade en stund och en stund och snart var det uppehåll igen. Jag har en jättebra ridregnrock, men det kändes alldeles för varmt att ha den idag så jag red i väg i bara tröja och hoppades att vi skulle klara oss från mer regn. Det gjorde vi inte... det hann komma två rejäla regnskurar innan vi var tillbaka igen så jag blev genomblöt... Tur att jag hade torra kläder i Josefshallen så att jag kunde byta innan jag skulle åka hem!

Feykirs galliga högerkota fram var bättre idag och efter ridturen nästan som vanligt. Smorde lite arnika ändå och han verkade uppskatta detta!



Edit: Nu har jag faktiskt sett lite trav på TV - det trodde jag inte skulle inträffa! Man kan nog snacka om högoddsare! ;- ) Men jag var ju nyfiken på om man skulle se våra miduriter... och det gjorde man! Jag såg Moa och Anna M på Freyja resp Leiknir tölta längs fram vid en defilering. Och när en av kuskarna intervjuades såg jag Martina och Mósi i bakgrunden - tror att de väntade på att rida in för nästa defilering. Dessutom såg man ju "Midurbanan" också - bara man visste var man skulle titta!