Fabulous Friday!!!

Dagens outfit - snyggt va`??!!

Det har blåst REJÄLT idag - och då är ändå vi Lulebor rätt vana vid blåst - och kändes inte helt uteslutet att grenar skulle blåsa ner ur träden.... men Hamingja och jag klarade oss från sådant, som tur var! Fast vid ett par ställen passerade vi i närheten av hela träd som lutade mot ett annat träd och knakade oroväckande i vindbyarna...! :-O 

Idag hade jag bestämt mig för att träna galopp, så därför red vi längs bilvägen mot Avan istället för mot Alviksträsk. Inledde med en lång sträcka uppvärmning i tölt och sedan red vi två sekvenser höger galopp. För att kunna rida lite längre sekvenser i vänster galopp sparade jag till den långa uppförsbacken på hemvägen, då kombinationen av hemväg och backe brukar göra att Hamingja håller "trycket" från bakbenen av sig själv. Drivning där tenderar annars att göra henne lite spänd så att hon lätt tappar galoppen...

Det blev två sekvenser höger galopp och tre i vänster galopp uppför backen och den allra sista sekvensen faktiskt var den vänstergalopp där hon bibehöll energi och bärighet allra bäst, trots att hon vi det laget måste ha varit ganska trött i det varma vädret...! Som belöning för detta satt jag av och lät henne vila och hämta andan en stund medan jag sadlade om. Under hemvägen blev det sedan mest skritt, men med lite "nedvarvningstölt" också. 

I morgon är Ingebjörn (equiterapeut) tillbaka för att kolla hästarna igen. Det blir spännande att höra om han tycker att Hamingja hunnit muskla sig mer jämnt nu, eller inte...!

ÖVERRASKANDE bra ridunderlag!!!

Även idag ville Hamingja ha den nya, fina nosgrimman med bling som inte bara matchar nya schabraket utan även slingorna i mattes hår...!

Det fantastiska "drömpåsk i fjällen-vädret" under första delen av påskhelgen följdes tyvärr av 2 dm blötsnö under de kommande dagarna... så det fick bli några vilodagar för Hamingja i väntan på bättre ridunderlag. Men i eftermiddag, när snöandet tillslut upphört och solen kommit fram igen kunde jag inte behärska mig längre - jag MÅSTE få rida!!! Räknade med att ridunderlaget skulle vara en trist blandning av snöslask och djup, blöt lera - men det skulle visa sig att mitt antagande var HELT fel!!!

När jag kom till Mariebäck mötte jag Malin E som precis red iväg på sin FINA hingst. Och när Hamingja och jag senare red iväg kom Malin och Dáuti precis tillbaka och Malin kunde rapportera att underlaget längs bilvägen bort mot Bälingeträsket och Alviksträsk visat sig vara överraskande bra! Den snö som låg kvar var för blöt och tung för att fastna i hovarna och på de områden där all snö och is hunnit tina bort var underlaget ändå fast och trevligt att rida på! 

Därmed var valet av ridväg givet - för varför ändra ett vinnande koncept?! Även idag blev det ett ridpass med fokus på tölten. Och redan under uppvärmningen påmindes jag om att det är alldeles för länge sedan jag kom ihåg att köra "pallträningen" för att hitta en bättre töltsits... Precis samma sak har jag tänkt under flera av de senaste ridpassen, att jag DIREKT jag kom hem skulle plocka fram pallen! Men sedan har jag glömt det hela till nästa gång jag suttit på hästryggen... När jag nu skriver detta blev jag i alla fall påmind och har PRECIS tagit en kort "bloggpaus" för ett träningspass för sitsen - och nu får pallen stå kvar mitt på vardagsrumsgolvet ett tag så kommer jag förhoppningsvis ihåg det fler gånger!!!

Men i väntan på sådan sitsträning red jag idag en hel del korta töltintervaller, så att jag fick många tillfällen att korrigera sitsen och börja om. Och mot slutet kändes det som att jag började närma mig en sits som i alla fall inte motverkade vad jag ville uppnå. Dessutom krävde jag inte lika mycket samling från Hamingja när jag förberedde för tölten och sammantaget gjorde detta att vi inte hamnade i en "dragkamp" i samma utsträckning och därmed gick det bättre att bibehålla samling och bärighet efter övergången till tölt. 

Som avslutning satt jag av och tränade samling från marken i ett antal sekvenser, för att verkligen se att hon trampade under sig bra även med vänster bakben. Något jag förstås borde ha börjat med direkt efter att Ingebjörn kollat henne senast - då han konstaterade att hon fortfarande var ojämnt musklad... Snart kommer han på nytt besök - och jag håller förstås tummarna att han ska se en förbättring jämfört med senast!

Tillbaka i stallet var Hamingja REJÄLT svettig - men så var det ju också väldigt varmt i solen. Och när jag gick igenom hela henne med en pälsskrapa stod hon blick stilla och bara njöt! Efter stretching fick hon sedan stå en stund med Back on Track också - för maximerad återhämtning för de muskler som förhoppningsvis fått jobba riktigt ordentligt! Hon ska få vila igen i morgon - men på fredag hoppas jag rida igen. Och då tror jag vi ska variera oss och lägga in lite galoppträning i backe - för det är var ett bra tag sedan sist...!

En annorlunda påskdag under denna annorlunda tid...!

...men lika FIN häst som vanligt!!!

I samband med att jag morgonfodrade kollade jag Hamingjas skav av sadelgjorden och kunde konstatera att det såg bättre ut än jag hade trott - när pälsen var torr såg jag att det ändå fanns lite päls kvar nästan överallt, även om den fläckvis var väldigt kort/tunn. Bestämde mig därför för att rida en sväng i det HÄRLIGA påskvädret!

Vi kom iväg redan vid 09-tiden och det var så fantastiskt tyst och stilla - skoteråkarna hade uppenbarligen inte kommit igång ännu för dagen och förutom ljudet från två bilar hördes inget annat än fågelkvitter och ljudet från Hamingjas hovar - OERHÖRT avkopplande!!! Solen värmde redan skönt, men hade inte hunnit tina upp det som frusit på vägen under natten så vi hade ett fast och fint ridunderlag hela vägen bort till "världens ände"!

Den betydligt mer trafikerade vägen mot Bälinge var nu helt is- och snöfri, men istället hårdfrusen så det fick bli en skrittpaus på långa tyglar en bit bort mot skoterklubben innan vi vände och skrittade hemåt. Efter en stund satt jag av och passade på att träna samling från marken i några sekvenser för att aktivera hennes svagare, vänstra bakben, innan jag sadlade om och satt upp för att rida hemåt.

Under hemvägen försökte jag rida sekvenser i samlad tölt, med varierande framgång. Och kom fram till att det faktiskt kan vara "less is more" som gäller.. Jag minns inte exakt hur Atli formulerade sig men min tolkning av hans budskap är att Hamingja nu är väldigt duktig på att samla sig i skritt och vi kan göra bra övergångar till tölt, men sedan blir det genast svårare när jag ska bibehålla samlingen i tölten... Jag kan samla henne betydligt mer i skritt än vad jag sedan kan hantera i tölt, och när hon vill "springa ifrån" samlingen genom att öka tempot hamnar vi i en destruktiv dragkamp...

Både jag och Hamingja har en tendens att vilja för mycket... och när jag rider för Atli har jag många gånger blivit förvånad att han tyckt att jag ska göra övergången till tölt redan efter några steg i samlad skritt. Men som han sagt så många gånger: Hamingja har blivit väldigt duktig på den samlade skritten, då det är intefrämst den vi behöver träna på, utan att behålla samlingen efter övergången till tölt. Och då är det kanske bättre att bara samla henne till en "lagom" nivå, en nivå som jag har större chans att kunna bibehålla även i tölten. "Less is more" alltså!

Efter nedvarvning i både tölt och trav skrittade vi tillbaka hem, där vi stretchade innan hon fick gå ut i hagen igen. Ute i solljuset passade jag på att titta riktigt noga på de områden där lädergjorden tidigare hade skavt och till min lättnad verkade fårskinnsöverdraget på den nya sadelgjorden gjort sitt jobb, för det verkade inte ha blivit något mer skav idag. Skönt! Då kan jag nog t o m våga rida någon fler gång under påsken! Det är väl en ovanlig påsk för de flesta i år... För oss har det alltid brukat vara en helg som vi tillbringat i Umeå med föräldrar och syskon... Och när vi nu alltså är hemma hela helgen istället har det ju känts ganska snopet att inte heller våga rida p g a skavet... men nu kan det nog bli ändring på det!

Påsklov

Hamingja laddar för ridning i nya ES-schabraket!

Vi har haft +8 grader idag och på seneftermiddagen kom dessutom solen fram! Riktigt härligt väder - fast förstås VARMT för en islandshäst med (nästan) full vinterpäls fortfarande...! Men bilvägen bort till sjön var fortfarande snö/isbelagd till stor del som gav bra ridunderlag - men fortsätter det varma vädret lär det inte vara så länge till...

Även idag varvade vi tölt och skritt och bitvis kändes det som att jag lyckades aktivera hennes bakdel riktigt bra - f f a under hemvägen. Då flåsade hon rejält i värmen - och jag med! När jag sedan gjorde som Atli instruerat: att varva sekvenserna i samlad tölt med en avstämning på långa tyglar för att ha koll på att hon inte börjar "tagga upp" och bli arg av samlingen - som hon alltid brukade bli tidigare. Och nu hade hon faktiskt sådana tendenser och hade varken ro att stå stilla eller skritta... 

Så det först bli massor av halter med bara några steg "nästan-skritt" emellan, följt av sidförande i skritt utifrån Atlis devis: "ALDRIG bromsa med båda tyglarna - då får du bara en mer spänd häst!" Detta ägnade vi alltså en stor del av hemvägen till och TILLSLUT kunde hon faktiskt slappna av tillräckligt för att skritta på (ganska) långa tyglar. 

Tillbaka i stallet var hon REJÄLT svettig, trots att vi skrittat så länge. Men det var ju först på slutet som hon börjat slappna av, så innan dess hade hon väl fortsatt svettas även i skritten - av ilska. När jag sedan borstade av henne upptäckte jag att sadelgjorden tyvärr hade skavt lite mer, trots fårskinnsöverdraget... antagligen just för att hon blivit så svettig. Så därför får det nu bli några dagars påsklov för Hamingja. 

Läkarfrun fortsätter att ordinera!

När man upptäcker att en snygg hingst står och spanar på en...!!!

När jag vaknade i morse kunde jag till min glädje konstatera att jag klarat gårdagens test av hälsan, för trots att jag red en sväng då så mådde jag inte sämre idag! Så efter frukosten hade jag VÄLDIGT bråttom att ge mig av mot stallet för att testa att rida igen - och nu en lite längre sväng! Hästarna höll precis på att avsluta sin frukost när jag tog med pälsskrapan ut för att även idag ge Hamingjas vinterpäls en omgång med denna ute i hagen.

Medan jag skrapade så att pälsen yrde upptäckte jag en fläck bakom varje framben där vinterpälsen var delvis bortskavd, som det även blev i somras. Då löste jag problemet genom att byta min breda sadelgjord i läder mot en smalare med överdrag i fårskinn. Tidigare i vinter bytte jag till den breda lädergjorden igen, men nu var det uppenbarligen hög tid att byta tillbaka.

Även idag red vi längs bilvägen bort till världens ände-korsningen. Jag testade att inleda med tölt i en högre form, enligt Atlis senaste instruktioner. Men när det kändes som att jag hade "fått med bakbenen" ganska bra och takten var ren testade jag att ge henne långa tyglar. Och med låååååång hals bibehöll hon både takten och den aktiva överlinjen! Det som vi alltså inte lyckas få till när vi värmer upp lång och låg..!

I korsningen vid sjön fortsatte vi en bit längs vägen mot Bälingeberget (jag hade ju lovat mig själv att jag skulle få rida lite längre än igår!) Och jag lät Hamingja tölta fort en stund - till hennes stora glädje - innan vi vände hemåt igen. I övrigt försökte jag, precis som igår, fokusera på att göra förhållningar med sätet när så behövdes och i övrigt mest "åka med" i tölten. Och vädret var t o m ÄNNU härligare än igår så jag fick verkligen en REJÄL dos av både ljusterapi och hästterapi!!! 

Världens bästa covid-test - enligt läkarfruns ordination!!!

 Världens BÄSTA covid-test har förståss fyra ben och töltar!!!

Gårdagkvällens fysiska ansträngning har inte gett något hälsomässigt bakslag - ännu i alla fall...peppar, peppar!!! Och när jag i morse kunde konstatera detta fick jag förstås VÄLDIGT bråttom till stallet!!! Där lät jag Hamingja stå kvar i hagen medan jag skrapade vinterpäls. Jag brukade göra så med Reykur som hade känsliga luftrör och kunde få lite påverkan på andningen i samband med vårens pälsfällning. Eftersom det är två veckor sedan jag var i stallet senast (förutom igår kväll då jag bara fodrade) var det VÄLDIGT mycket vinterpäls att skrapa bort idag och Hamingja verkade uppskatta detta oerhört mycket! Under hela tiden rörde sig hon inte ur fläcken och det såg nästan ut som att hon skulle somna tillslut! (Och HELA tiden stod förståss Litlamin bredvid och kontrollerade att allt gick rätt till!)

 Jag hade bestämt mig för att testa att rida en sväng, för att fortsätta "utmana" ev kvarvarande virus. Och när vi skrittade iväg från gården i solskenet vet jag inte vem som var lyckligast - jag eller Hamingja! Hon fick först "springa av sig" lite i uppvärmningstölt och sedan skrittade hon hur avslappnat som helst på hellånga tyglar med nosen mot backen hela vägen till korsningen vid sjön. Hela tiden med spetsade öron och med belåtna frustningar då och då! Medan matte satt i sadeln och bara njöt!!!

I korsningen vid sjön vände vi och töltade hemåt, medan jag förutom små förhållningar med sätet mest bara "åkte med". Så HÄRLIGT, HÄRLIGT, HÄRLIGT!!! 

Nu håller både Hamingja och jag tummarna för att det inte kommer något hälsomässigt bakslag efter detta heller, utan att jag snart kan sitta i sadeln igen! Jag har ju som sagt inte fått konstaterat att det verkligen är covid-19 jag haft och även om just jag haft påverkan på andningen räknar man med att de flesta av oss som ännu inte klassificeras som "äldre" kommer att ha så lindriga symptom att de i många fall knappt märks. 

Ett test som visar om man blivit immun finns ju tyvärr inte allmänt tillgängligt ännu... Och eftersom jag verkligen inte vill riskera att smitta någon annan p g a att ev kvarvarande virus ger symptom som är så lindriga att jag inte märker dem måste väl det mest ansvarsfulla i min situation vara att rida MER för att på så sätt försöka "provocera fram" en reaktion från ev kvarvarande virus...??!! MER tölt alltså - enligt läkarfruns ordination!!!

Ääääääääääntligen!!!

 I KVÄLL HAR JAG FÅTT TRÄFFA HAMINGJA!!! När jag åkte hemifrån för första gången på nästan två veckor åkte jag - förstås - till Mariebäck! Jag skulle kvällsfodra och tänkte att det var ett perfekt tillfälle att "testa kroppen" med lite lätt fysisk ansträngning för att se om jag håller på att vara frisk nu tillslut. Och detta vid en tidpunkt då risken att jag skulle träffa någon som skulle kunna bli smittad - ifall jag inte är frisk utan viruset bara "tagit paus" - skulle vara minimal. (I o m att jag aldrig varit så sjuk att jag behövt sjukhusvård har jag ju inte heller fått ta något covid-test så jag vet ju inte om det är den jag haft... Men man ska ju utgå från det så länge man inte har ett negativt testresultat och agera därefter.)

Det var SÅ underbart att få se min häst igen!!! Och det verkade faktiskt vara ömsesidigt, för Hamingja tog t o m en paus från maten för att jag skulle klia henne bakom örat en stund!!! Mer lycklig kan väl en matte inte bli??!! Nu håller jag tummarna stenhårt för att det INTE ska bli ett hälsomässigt bakslag i morgon utan att jag SNART kan orka rida en sväng t o m...!!!