Ingen träning idag...

...hade tid på CityRehab efter jobbet, men var så TRÖTT att jag åkte hem istället... Hoppas det känns bättre i morgon! Feykir vilar också idag - det kan han verkligen behöva efter gårdagens kanonlektion för då fick han jobba REJÄLT! Är alldeles övertygad om att han har träningsvärk idag!

Ännu en SUVERÄN ridlektion!!!

Idag fick vi börja med att skritta längs spåret, ställa höger-vänster-höger o s v för att få hästarna mjuka och avslappnade och ett antal gånger per varv rida in innanför spåret och göra framdelsvändningar. När hästen korsade bakbenen ordentligt så vi fick eftergift skulle vi rida fram längs spåret igen. Jag behövde böja Feykirs hals mycket, sitta ordentligt på rumpan och peta till honom lite med pisken på inner bak för att få tillräcklig reaktion i bakdelen. Tack vare den böjda halsen kunde inte Feykir rusa iväg med mig så snart jag viftade med pisken. Är han rakställd blir han så ruskigt stark, men med böjd hals har jag en chans att kontrollera honom. Verkligen en bonus!

Vi övergick till tölt - och fick beröm för att Feykir verkligen töltade på en gång. Annars brukar vi ha en hel del taktproblem i starten... Men inte idag! Vi red i höger varv och minst en gång/varv skulle vi gå in innanför spåret och göra framdelsvändning till eftergift innan vi fortsatte tölta igen. Efter några framdelsvändningar kom Feykir verkligen under sig med bakdelen och kom upp med bogarna - verkligen en häftig känsla!!!

I vänster varv var det svårare... Feykir tycker fortfarande att det är jobbigare att korsa med vänster bak så han testade alla möjliga knep för att komma undan... och jag fick aldrig bakdelen under honom tillräckligt mycket för att få uppleva den där häftiga känslan med bogarna som lyftes. Men takten var riktigt bra i alla fall.

Efter en skrittpaus skulle vi så övergå till trav och galopp. Från en bra trav skulle vi fatta galopp och rida en volt på ena kortsidan innan vi tog ner till trav igen och upprepade. På mitt önskemål fick vi börja i höger varv - så att Feykir och jag skulle få en chans i starten i alla fall. Galopp på volt är ju det svåraste som finns i vår värld... särskilt i vänster varv! Sylvia tipsade om att jag inte skulle försöka med en volt på en gång utan börja med att "skära av" ridbanan en bit - och sedan lite mer nästa gång o s v. Jag hade pisken i ytterhanden så att jag kunde peta lite på ytterbogen med den. Men i höger varv kan jag även röra innertygeln utan att han tappar galoppen så efter några försök då vi bara förminskat ridbanan lite lyckades vi faktiskt galoppera på volt ett par gånger! Sylvia tipsade även om att jag direkt skulle börja ställa höger-vänster-höger-vänster när jag ville göra övergången till trav igen - för att snabbt få honom så avslappnad att han hittade traven. Det gick riktigt bra!

I vänster varv blev det förståss svårare... Feykir visste ju vad som var på gång så det var svårt att få en bra trav att fatta galopp från - han ville bara rusa. Jag gjorde några fattningar från skritt istället och då gick det bättre. Men så var det ju det här med att vända in över ridbanan... "Gör snabba ledande tygeltag, med snabba eftergifter så att han inte hinner spänna sig så mycket!" tipsade Sylvia. Dessutom måste jag hålla igång honom ordentligt i galoppen - jag blir alldeles för passiv i vänster varv av rädsla för att störa honom. Nu hade han hunnit bli REJÄLT trött också, så det blev ännu viktigare med drivningen. Fick galoppera genom ena kortsidan och sedan testa att lägga pisken på ytter bak precis när vi kom ut på långsidan igen - för där tenderar han att börja fuska lite bak. Han blir väldigt spänd då, så det var sedan ÄNNU viktigare att ställa mycket höger-vänster-höger-vänster för att få honom tillräckligt avslappnad för att hitta traven igen. Gjorde om detta tre gånger - och den tredje blev resultatet riktigt bra vänstergalopp där han verkligen tog i bak! Men nu var Feykir verkligen helt slut, så efter lite trav satt jag av och gick med honom en låååång stund runt ridbanan för att han skulle få hämta andan.

Jag hann bara gå med honom en kort stund innan han stannade, ställde bakbenen lååångt bak och började pinka. Och pinka. Och pinka.... hur länge som helst! Inte nog med att han hade klarat att galoppera på volt (i alla fall i höger varv) - han hade dessutom klarat att göra det när han måste ha varit VÅLDSAMT pinknödig!!!

Efter lektionen kom hovslagaren och såg till att Feykir fick riktigt snygga fötter igen!

Bassängen på Sunderby sjukhus

...var platsen för min träning idag. Förra veckan var faktiskt första gången sedan jag började jobba heltid 1/3 som jag orkade med båda veckans bassängträningspass. Hur det går den här veckan återstår att se... men man kan ju hoppas! (Och ignorera att jag var ledig måndag förra veckan eftersom det var annandag påsk...)

Hoppas Feykir laddar för fullt inför lektionen i morgon!

Hög tid för hemläxan!

En av Johans studiobilder får illustrera dagens inlägg. Och den är ganska sanningsenlig - för jag hade den här jackan när jag red idag.

När jag slirade fram längs Mariebäcksvägen på väg till stallet konstaterade jag att det knappast var lönt att rida ut längs vägen idag - den närmast "bottenlösa" leran skulle definitivt inte vara lämplig för någon töltträning i alla fall. Möjligen skulle den kunna vara ett alternativ till att träna galopp i uppförsbacke... Bestämde att det fick bli ridbanan istället. Red visserligen där i förrgår också, men då repeterade jag övningarna från Sylvialektionen. Idag kunde jag ju ägna mig åt "Atli-övningar" istället. Det är ju knappt två veckor till kursen så det är definitivt hög tid att "damma av" hemläxan vi fick i oktober!

Det visade sig att Sylvia hade tänkt precis som jag: vägen var inte att tänka på, utan det var ridbana och hemläxa från Atli som gällde.

Jag red med halvstången idag igen - det kändes så ovant igår så jag tyckte det var bra att träna en dag till. När jag skrittat igång och ridit en massa tvära serpentiner och jobbat en stund med trav på böjda spår var det dags för Atlis "paradövning": skritt på volt och flytta ut bakdelen. Bytte varv då och då - och jobbade med övningen ganska länge. Sedan övergick jag till att rida samlad skritt "steg för steg" och göra övergång till lååååångsam tölt med bibehållen eftergift. Red bara korta sträckor tölt innan jag tog ner till skritt och började om. Feykir pustade och stånkade högt - så uppenbarligen fick jag verkligen honom att ta i ordentligt!

Testade även övningen från i onsdags, där vi gjorde tydliga halvhalter för att verkligen driva in bakbenen bättre under hästen. Nu hade jag ju fördelen av att ha skarpare bett, så Feykir hoppade helt över "fas 1" (där han totalt tappade bromsen). Inte mig emot!

Avslutade med trav. Först fortsatte vi att jobba med samlingen genom att bara rida korta sträckor trav varvat med halt med massor av drivning för bibehållen eftergift. Han var riktigt duktig! Sedan fick han länga sig mer och sträcka ut ryggen som avslutande "stretching".

När jag ridit klart dök Eva upp. Hon skulle rida lektion kl 19, men hade kommit tidigare för att tjuvrida Feykir om jag inte orkade rida idag. Men nu blev hon alltså snuvad på den konfekten! Fast hennes flinka fingrar hjälpte mig att flytta mina hela tyglar från tränset med halvstången till det med tredelat bett, så att jag kan använda det igen på onsdag. De mindre hela tyglarna har visserligen inte gått helt av ännu, men det känns lite som rysk roulette att rida med dem... ska man våga ta i högertygeln, eller...?!

UNDERBAR morgon!!!

Oj, vilken underbar morgon jag har fått uppleva! Igår hade vi upp till 10 plusgrader hemma, men helmulet. "Tänk så varmt det varit om solen fått vara framme!" tänkte jag. Och i morse när jag (motvilligt får jag erkänna) steg upp vid 07 för att åka och morgonfodra fick jag verkligen hjälp med motivationen när jag såg ut genom fönstret: strålande sol!

Idag kunde jag dessutom glädja mig åt att jag hade en häst igen - inte en gödselhög på fyra ben!

När jag var klart med morgonsysslorna och precis skulle äta min egen frukost i Josefshallen kom Elisabeth. Hon rider i samma grupp som jag på onsdagarna och är en av bara två i gruppen som inte har egen häst. ÄNNU ska sägas - för om bara fina Tildra går igenom veterinärbesiktningen idag kl 10 så köper hon henne! Men innan besiktningen tänkte Elisabeth hinna rida - så jag avverkade snabbt frukosten för att vi skulle kunna få sällskap ut på ridtur. (Jag hade dessutom ganska bråttom - för vi var bjudna på dop kl 11 och innan dess var det ju lämpligt att både hinna duscha och byta kläder...)

Det visade sig verkligen vara en vinstlott att ha morgonfodringen just idag! Förutom trevligt ridsällskap i det underbara vädret så hade vi faktiskt överraskande bra ridunderlag! Marken var nämligen fortfarande ganska frusen efter nattens minusgrader. Så här års brukar vägen annars kännas ganska "bottenlös" - och det brukar inte ens vara lönt att försöka tölta för hästarna sugs nästan fast i underlaget. Men nu var det alltså perfekt: lite mjukt precis på ytan men fast och fint under!

Vi red bort till sjön och en bit till höger innan vi vände hemåt. Det blev mycket tölt. Jag red med halvstången - för första gången på länge - och det kändes nästan lite ovant. Men Feykir var förståss trevligt lätt i handen!

I det härliga vädret red vi lite väl långt - så när vi kom tillbaka till stallet hade jag BRÅTTOM! Veterinären som skulle besikta hade redan kommit också - men han passade på att besikta några andra så långe. Det är ju många som ska säljas nu när Sylvia ska avveckla ridskolan. Elisabeth erbjöd sig att släppa ut Feykir åt mig när han hunnit äta sitt kraftfoder, så jag kunde skynda hemåt nästan direkt. Bussigt! Tyvärr hann jag inte stanna och se hur det gick med besiktningen av Tildra men jag håller tummarna för att Elisabeth i skrivande stund är ägare till denna trevliga häst!

Från gödselhög till ler-dito...

När jag kom ut i hagen och ropade på Feykir idag kom ingen häst - men däremot en vandrande gödselhög... hm... Han hade rullat sig MYCKET grundligt på ett riktigt SKITIGT ställe, det var helt uppenbart! Det mesta var fortfarande fuktigt dessutom, så det var hopplöst att borsta bort... Fast efter ridturen syntes det inte lika mycket ändå - för då var en stor del av hästen täckt av lera!

Vems häst är det här - inte min i alla fall! För han är minsann svart och blank och ren och...

Red på ridbanan idag och repeterade övningar från onsdagens lektion. När vi skrittat igång och böjt mycket höger-vänster-höger-vänster gjorde vi samma sak på volt. Övergick sedan till att flytta ut bakdelen på volten. Snart kommer ju Atli och det är en övning man kan vara HELT säker på ingår i hans lektioner! Enligt honom är den så grundläggande att om man inte klarar den tillräckligt bra blir man kvar där på volten - lektion efter lektion, kurs efter kurs. Senaste kurserna har jag dock även fått rida längs spåret - men det gäller ju att underhålla så att man inte "ramlar tillbaka" igen!

Joggade igång lite i tölt och till att börja med kändes han ganska mjuk i kroppen. Men när jag succesivt började ställa högre krav på samling blev det genast mer "motstånd i hästen" - vilket jag löste upp genom att ställa höger-vänster-höger-vänster. Det är så effektivt!!! Varvade mellan att rida volter och öppna i tölt längs spåret.

Övergick till att träna halter och halvhalter i skritt - där lite vift med pisken hjälpte till att försöka få honom att trampa under sig mer i halt resp halvhalt. Oj, vad det är svårt! Jag borde verkligen ha varit MYCKET mer noga med detta för flera år sedan - nu har han så väl befäst ovanan att stanna med bakbenen bakom kroppen...

Red sedan mer tölt längs spåret då jag gjorde riktigt tydliga halvhalter, så att han nästan stannade, med massor av drivning och det gick faktiskt lite bättre att "rida ihop" honom i halvhalten i tölt än i skritt. Och efter varje lyckad halvhalt blev takten så mycket bättre!

Avslutningsvis jobbade vi med traven också - och jag ställde höger-vänter-höger-vänster för att även här få en mjuk häst. Jag märker att jag kan "provocera" mer och mer utan att han tappar traven och går över i tölt!

Också under avskrittningen använde jag "ställa höger-vänster-höger-vänster-knepet" och även här resulterade det i en häst som var trevligt lätt i handen! Detta måste jag utnämna till min absoluta favoritövning! Jag lyckas ta mig förbi problemet att Feykir är STARK och jag är svag... Den naturliga lösningen - mer drivning - funkar ju tyvärr inte för oss eftersom Feykir kommit på att bara han svarar genom att vräka sig ÄNNU mer i handen så kommer svaga matte inte ha en chans... Om hon inte rider på halvstången vill säga. Men genom ställandet höger-vänster-höger-vänster så blir han aldrig stark på samma sätt. Och därmed har jag en chans - även med vanligt, tredelat bett! Vi har ju bara jobbat med detta drygt en vecka, men jag märker redan att Feykir börjar "fatta vinken" så han lättar i handen snabbare och snabbare!

Nu får han lite kraftfoder efter ridningen igen, 1/2 skopa betfor och 1/4 skopa havre. Gissa om det är populärt??!! Detta ska jag trappa upp succesivt i takt med att han tappar sina överflödskilon.

HJÄLP - vad händer med mina orkidéer???!!!

Tidigare har jag nämnt att mina orkidéer trivs så bra numera när jag "badar" dem och att det blommar och blommar och blommar! Men... nu har något hänt...





Plötsligt har det blivit små hårda knottror och stora hål i bladen - och jag har ingen aning om vad det beror på! Tänkte att de kanske fått någon ohyra, men jag kan inte se några små djur någonstans...

Och nu sprider det sig till fler och fler orkidéer! :-O Först får de knottror och hål i bladen, sedan blir bladen gula och dör... :-(

Är det någon som har en idé om vad detta kan bero på och - ännu viktigare - vad man kan göra åt det??? I så fall får ni GÄRNA höra av er till en smått desperat orkidéfantast!