.jpg)
En av Johans studiobilder får illustrera dagens inlägg. Och den är ganska sanningsenlig - för jag hade den här jackan när jag red idag.
När jag slirade fram längs Mariebäcksvägen på väg till stallet konstaterade jag att det knappast var lönt att rida ut längs vägen idag - den närmast "bottenlösa" leran skulle definitivt inte vara lämplig för någon töltträning i alla fall. Möjligen skulle den kunna vara ett alternativ till att träna galopp i uppförsbacke... Bestämde att det fick bli ridbanan istället. Red visserligen där i förrgår också, men då repeterade jag övningarna från Sylvialektionen. Idag kunde jag ju ägna mig åt "Atli-övningar" istället. Det är ju knappt två veckor till kursen så det är definitivt hög tid att "damma av" hemläxan vi fick i oktober!
Det visade sig att Sylvia hade tänkt precis som jag: vägen var inte att tänka på, utan det var ridbana och hemläxa från Atli som gällde.
Jag red med halvstången idag igen - det kändes så ovant igår så jag tyckte det var bra att träna en dag till. När jag skrittat igång och ridit en massa tvära serpentiner och jobbat en stund med trav på böjda spår var det dags för Atlis "paradövning": skritt på volt och flytta ut bakdelen. Bytte varv då och då - och jobbade med övningen ganska länge. Sedan övergick jag till att rida samlad skritt "steg för steg" och göra övergång till lååååångsam tölt med bibehållen eftergift. Red bara korta sträckor tölt innan jag tog ner till skritt och började om. Feykir pustade och stånkade högt - så uppenbarligen fick jag verkligen honom att ta i ordentligt!
Testade även övningen från i onsdags, där vi gjorde tydliga halvhalter för att verkligen driva in bakbenen bättre under hästen. Nu hade jag ju fördelen av att ha skarpare bett, så Feykir hoppade helt över "fas 1" (där han totalt tappade bromsen). Inte mig emot!
Avslutade med trav. Först fortsatte vi att jobba med samlingen genom att bara rida korta sträckor trav varvat med halt med massor av drivning för bibehållen eftergift. Han var riktigt duktig! Sedan fick han länga sig mer och sträcka ut ryggen som avslutande "stretching".
När jag ridit klart dök Eva upp. Hon skulle rida lektion kl 19, men hade kommit tidigare för att tjuvrida Feykir om jag inte orkade rida idag. Men nu blev hon alltså snuvad på den konfekten! Fast hennes flinka fingrar hjälpte mig att flytta mina hela tyglar från tränset med halvstången till det med tredelat bett, så att jag kan använda det igen på onsdag. De mindre hela tyglarna har visserligen inte gått helt av ännu, men det känns lite som rysk roulette att rida med dem... ska man våga ta i högertygeln, eller...?!
Det visade sig att Sylvia hade tänkt precis som jag: vägen var inte att tänka på, utan det var ridbana och hemläxa från Atli som gällde.
Jag red med halvstången idag igen - det kändes så ovant igår så jag tyckte det var bra att träna en dag till. När jag skrittat igång och ridit en massa tvära serpentiner och jobbat en stund med trav på böjda spår var det dags för Atlis "paradövning": skritt på volt och flytta ut bakdelen. Bytte varv då och då - och jobbade med övningen ganska länge. Sedan övergick jag till att rida samlad skritt "steg för steg" och göra övergång till lååååångsam tölt med bibehållen eftergift. Red bara korta sträckor tölt innan jag tog ner till skritt och började om. Feykir pustade och stånkade högt - så uppenbarligen fick jag verkligen honom att ta i ordentligt!
Testade även övningen från i onsdags, där vi gjorde tydliga halvhalter för att verkligen driva in bakbenen bättre under hästen. Nu hade jag ju fördelen av att ha skarpare bett, så Feykir hoppade helt över "fas 1" (där han totalt tappade bromsen). Inte mig emot!
Avslutade med trav. Först fortsatte vi att jobba med samlingen genom att bara rida korta sträckor trav varvat med halt med massor av drivning för bibehållen eftergift. Han var riktigt duktig! Sedan fick han länga sig mer och sträcka ut ryggen som avslutande "stretching".
När jag ridit klart dök Eva upp. Hon skulle rida lektion kl 19, men hade kommit tidigare för att tjuvrida Feykir om jag inte orkade rida idag. Men nu blev hon alltså snuvad på den konfekten! Fast hennes flinka fingrar hjälpte mig att flytta mina hela tyglar från tränset med halvstången till det med tredelat bett, så att jag kan använda det igen på onsdag. De mindre hela tyglarna har visserligen inte gått helt av ännu, men det känns lite som rysk roulette att rida med dem... ska man våga ta i högertygeln, eller...?!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar