Dagens ridlektion började med "Atliuppvärmning" som Sylvia kallade det. Vi fick skritta hästarna på en liten volt, ha lös yttertygel, böja halsen med innertygeln och när hästen började söka sig nedåt ge STOR eftergift. "Jag vill att det sträcker ut halsen så att de nästan släpar mulen i backen!" sa Sylvia.
Sedan skulle vi jobba på samma sätt med trav på liten volt. Jag följde Atlis tips att börja med höger varv. Ett par gånger gick Feykir över i tölt, men det gick snabbt att hitta tillbaka till traven igen. Sylvia gjorde mig uppmärksam på att när jag gav Feykir eftergift för att han sökte sig nedåt så var han väldigt snabb att räta ut halsen igen.... men vi ville att han skulle behålla den böjd... Jag upptäckte då att jag måste jobba med jättesnabba, korta förhållningar resp eftergifter hela tiden. Så att han fick en belöning när han sökte sig nedåt, men bara en kort, kort stund. Jag skulle krama igen på innertygeln innan han hann räta ut halsen. När jag väl kom på detta funkade det mkt bra att hålla honom mjuk i innersidan!
Sedan fick vi trava saaakta längs spåret, med bibehållen böjning i innersidan. Om hästen tappade eftergiften och körde upp nacken igen skulle vi åter gå in på volt och böja ordentligt innan vi red ut på spåret igen. Och när hästen blev mjuk och eftergiven i innersidan gällde det att ha tillräckligt med drivning för att den inte skulle gå över i tölt istället!
När vi började om med trav på volt i vänster varv var Feykir faktiskt jätteduktig och höll traven precis hela tiden! Inte en enda gång försökte han gå över i tölt! Och jag satt verkligen inte bara och "höll andan" för att inte störa honom - utan jobbade massor med att böja honom i innersidan.
Efter en skrittpaus var det dags att börja om på liten volt, fast nu i tölt. Jag började i höger varv och fick till att börja med göra volten SUPERLITEN för att få Feykir att ge efter i sidan. Samtidigt fick jag driva som en galning för det var ju jättejobbigt för honom att tölta på så liten volt. Men efter en stund började han mjukna och jag kunde göra volten lite större. En stund senare kom jag på att jag gjorde PRECIS det fel som Atli påpekade i helgen: När Feykir styvnade i sidan tog jag i innertygeln för att böja hans hals, men jag gav sedan eftergift igen INNAN han behövt släppa det minsta... så han behövde alltså bara vänta ut mig så kunde han fortsätta att gå emot i handen! Skärpte till mig och böjde honom MKT mer i halsen samt höll kvar till dess jag kände att han började ge efter. Då gav jag STOR eftergift - och nu mjuknade han verkligen!
När vi sedan töltade längs spåret, med fortsatt böjning i innersidan påpekade Sylvia att jag skulle sätta mig mer ordentligt på rumpan. "Tänk att du ska luta dig bakåt, ännu mer och ännu mer och ÄNNU mer...!" När hon tillslut var nöjd kändes det verkligen som att jag låg bak över ryggen på Feykir! Men tydligen satt jag bara helt rak! Försökte sitta kvar så och hålla om ordentligt med skänklarna för att han inte skulle gå över i trav när han började slappna av. Efter en stund fick jag öka drivningen - han hade blivit FÖR avslappnad och tappade all energi!
Ö h t fick jag verkligen jobba för att få honom att ta i bak idag... Sylvia konstaterade att när han inte vill ta i ordentligt bakifrån så fastnar han i något "mellanläge" där han varken blir riktigt lätt i handen eller bra i takten... Men kanske var han fortfarande lite mör efter helgens kurs?
Jag var i alla fall HELT slut efter dagens lektion! Jag har så små marginaler nu att allt blir så jobbigt... jag orkar nästan inte ens tycka att det är kul att rida! Riktigt allvarligt! Ska prata med min läkare i morgon och diskutera hur/om jag ska gå vidare med heltidsarbetet...
Snart kommer ju vår korta, intensiva tävlingssäsong också - men en tävling i Skellefteå och en i Boden. Jag skulle SÅ gärna vilja vara med, men har inte vågat anmäla mig ännu för jag vet helt enkelt inte hur jag ska orka... Samtidigt behöver jag ju träna och vara i rörelse för att inte få mer värk...
Nu tror jag faktiskt att jag redan måste gå och lägga mig - fastän klockan inte ens är 21. SÅ trött är jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar