Höghastighetsskritt!!!

 

Hamingja ser möjligheterna!!!

Med nytt personligt rekord i ridtid och motion sammanlagt motsvarande 13 000 steg (=JÄTTEMYCKET för mig) igår  ar det ju inte så konstigt att jag kände mig VÄLDIGT trött idag och jag räknade inte med att orka så många "knop"... men PLÖTSLIGT HÄNDER DET: vid 14-tiden började jag piggna till efter lite (ok - ganska mycket) doping i form av Cola Zero och plötsligt sitter jag i bilen på väg till Höbäcken!!!

Hamingja & Co stod i skuggan under björkarna vid grinden när jag kom dit och Hamingja var som vanligt pigg på att hänga med ut! Idag skulle vi testa att följa snitslarna från ledningsgatan in till skidspåret och jag kunde ganska omgående konstatera att vita presentsnören som snitslar inte kvalar in som någon av mina bättre idéer...  MÖJLIGEN hade det varit ännu svårare att upptäcka dem om de varit kamouflage-mönstrade, men det är tveksamt...! :-O  Den som tror mig kan ju bara försöka hitta snitseln på bilden nedan...

Note to self: välj inte vitt presentsnöre nästa gång jag (eller Eva) ska snitsla...!!!

Men Hamingja och jag tog oss i alla fall fram till skidspåret. Framme vid "plankan-skylten" bestämde jag mig för att fortsätta följa skidspåret där det viker av mot Avan och Hamingja som verkligen gillar att gå i terräng ångade glatt fram i raskt tempo. När vi kom till det blöta området strax före den trasiga bron vände vi tillbaka och Hamingja höjde skrittempot ytterligare. 

Innan jag visste ordet av var vi tillbaka vid "plankan-skylten" och jag hade blivit så upplivad av min energiska häst att jag bestämde att det var dags för att spänna bågen lite mer genom en liten galopp på en av vägarna mellan ängarna! Vi skrittade först vägen ner mot bäcken och när vi vänt och jag gav galoppsignal EXPLODERADE Hamingja iväg - hur lycklig som helst!!! "Terrängskritt är roligt men galopp är JÄTTEROLIGT!!!" Själv höll jag ett stadigt tag i manen och undrade om jag skulle kunna få stopp på henne innan 90-graderssvängen upp på Hultetvägen... Men även i detta exalterade tillstånd räckte det med att vissla för att hon skulle sakta av! 

Vid det här laget hade vi lockat till oss en hel svärm med bromsar som följde med när vi skrittade tillbaka genom skogen och fick Hamingja att växla upp till "höghastighetsskritt" och vi avverkade hemvägen på rekordtid. Trots att vi hade irrat runt lite och letat vita presentsnören i snårskogen... Eva gjorde ett eminent arbete med att sätta upp snitslar, men vad hjälper det när jag försett henne med så undermåligt material??!! Jag måste definitivt skaffa något bättre - vitsen med snitslar är ju ändå att man ska kunna se dem...!!!

Vi red ju ganska långt idag, men i o m Hamingjas briljerande i höghastighetsskritt under hemvägen blev ridtiden totalt ändå inte mer än ca 40 minuter. Inkl mitt pysslande före och efter ridturen så kom Hamingja ändå att vara borta från betet ytterligare 30 minuter och dessutom hade hon ju fått röra på sig ganska bra. För min del gick pulsen aldrig över 130 under ridpasset. Men att gå i backar gör mig fortfarande oerhört anfådd och att leda henne uppför backen till vattenkranen gav mig puls på 145. Det är samma sak om jag går där jag behöver lyfta lite extra på fötterna så det var TUR att det var Hamingja och inte jag som gick i terrängen idag!!! Men totalt idag drog jag ihop 13 639 steg, så gårdagens rekord på 13 000 steg totalt kom inte att hålla länge!