Lunchdags!
Idag började betestillvänjningen - gissa om lyckan var stor??!! I samband med detta har båda flockarna utökats. Sannas Prins går nu med valackflocken medan stoflocken utökats med Annelis Fina samt att (fux-)Hremsa (Huldas mamma) har kommit tillbaka också. Den stund de fick gå på gräs hade de förstås inte tid för något annat än att äta. När vi föst tillbaka dem till vinterhagarna blev det lite "pip och liv" - men ingen större dramatik. Så nu håller vi tummarna att det fortsätter på samma lugna sätt!
Innan lunchfodringen red jag Hamingja en sväng längs den vänstra skogsvägen bakom vägbommen. I o m att hon redan sprungit endel med flocken fick det bli ännu ett ridpass med "bara" skritt. Men testade några sekvenser samlad skritt och fascinerades än en gång av hur hon genast börjar samla sig så snart jag vinklar mitt bäcken framåt - tänk när jag lyckas göra så i tölt också! Hon känns också lösgjord i samlingen, så vad det än är som stör i tölten så verkar det inte påverka i samlad skritt i alla fall.
Ungefär halvvägs in längs skogsvägen tvärstannade Hamingja och jag hörde vad jag först trodde var ljudet av hovar... men ingen häst dök upp bakom närmsta krök så det måste ha varit en älg...! Men jag kunde ändå övertala Hamingja att fortsätta framåt redan efter en liten stund - kanske har hennes värsta älgskräck dämpats något?! Uppe på vändplanen skrittade vi på volt och flyttade undan för innerskänkeln. Det kändes ovanligt lätt för henne - var det kanske "uppvärmningen" när hon sprang med flocken som gjort susen?!
Tillbaka i stallet kunde jag konstatera att värmen gjort att hon var fuktig under sadeln trots att vi bara skrittat. Sedan var det dags för mig att lunchfodra och det var ju lite spännande att se om detta skulle framkalla något mer stök i flockarna... men det visade sig vara helt odramatiskt - så skönt!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar