Jag fick låna min egen häst!!!

Min FINA häst som ser riktigt vältrimmad ut efter tre veckor med Sylvia i sadeln!!!

När jag åkte till stallet idag trodde jag att det bara var för att lunchfodra samt att hjälpa Carola att klippa Dotla. Men när jag kom till stallet och träffade Sylvia sa hon att jag kunde få rida Hamingja! Jag blev förstås jätteglad! Att få låna Litlamin då och då har verkligen känts som en bonus men att få rida sin egen häst är förståss ett strå vassare!!!

"Rid bara precis som du brukar så ser vi om hon kastar sig iväg framåt så där som hon brukat göra." var Sylvias instruktioner. Hon har nämligen blivit mer och mer övertygad om att Hamingja kommit på att "kasten" är ett effektivt sätt att komma undan sådant som hon tycker är jobbigt och därför fortfarande tar till dem trots att hon inte längre har ont. För hon har gjort sådana kast när Sylvia satt lite mer press på henne i tölten för att sedan, när Sylvia ändå inte släppt på pressen, snabbt övergått till att frustande göra det Sylvia bett om... Och ingen häst frustar belåtet när den har ont!

Så jag red ut längs bilvägen bort till "Världens ände" och det dröjde inte allt för länge innan Hamingja försökte sig på ett kast... och det blev ett antal till sådana "utfall" under vår ridtur, oftast när matte "råkat" sätta sig ordentligt på rumpan... Då kunde jag plötsligt inverka på henne även med sitsen och då börjar det ju genast bli mer jobbigt att vara häst...! 

Den enda "nya" instruktion Sylvia gav mig innan jag red iväg var att jag för att få henne rakriktad skulle böja henne åt vänster och hålla en stadig tygelkontakt med vänstertygeln för att hon skulle lockas att ta stöd på den. I kombination med drivning fram mot bettet och ledande tygeltag på högertygeln skulle jag få henne rakriktad och därmed också lösgjord i kroppen.

Jag som hela tiden har försökt "böja loss" den stela högersidan...! Men redan igår, när jag läste en jätteintressant intervju med Jens Fredricsson om just rakriktning började jag ana att jag tänkt helt fel. Och nu fick jag detta bekräftat, först av Sylvia och sedan även av Hamingja som verkligen fick en härligt lösgjordhet och bärighet i tölten under de sekvenser som jag lyckades med ovanstående!!! 

Det ska definitivt komma ett referat här i bloggen från den där intervjun, för jag vill både repetera den för mig själv och även dela med mig till er andra! To be continued på detta område alltså!