Litlamin var ivrig inför dagens ridtur - som alltid!!!
När jag kom till hagen för att hämta in henne var ingen av hästarna i stoflocken i närheten av grinden, men när jag ropade och visslade tittade Hamingja genast fram från sitt favoritgömställe bakom ladan. Där stod hon sedan och spanade på mig - precis som hon brukar. Medan Litlamin direkt skyndade sig fram till mig vid grinden. När hon fick komma med mig ut ur hagen stod Hamingja och sträckte på halsen så att hon nästan såg ut som en giraff... det var som om hon inte ville tro sina ögon - hämtade HENNES matte en ANNAN häst ur hagen??!!
Senast jag red Litlamin snedtände hon ganska rejält när jag bad henne gå undan för vänster skänkel och korsa bakbenen. Idag började jag därför med att arbeta henne från marken och be om just detta. Då upptäckte jag att när hon väl klev undan åt höger så fuskade hon ändå genom att antingen bara sätta ner vänster hov precis bredvid den högra. Eller också korsade hon bakbenen - men med vänster ben BAKOM istället för framför det högra - och då får man ju inte heller önskad effekt på övningen...
Först när jag lät pisken nudda baksidan av vänster has klev hon verkligen in under sig med vänster bak. När jag sedan satt upp och red kunde få henne att gå undan för vänster skänkel utan att hornen växte ut i pannan på henne - men det var bara något enstaka steg här och där som kändes tillräckligt "stappligt" för att jag skulle kunna anta att hon faktiskt inte fuskade. Nåja - ett steg i rätt riktigt var det ju i alla fall!!!
Vi red läng bilvägen bort till "världens ände" och jag fortsatte träna mig på att hitta hennes "töltknappar" för att sedan avsluta med en vänster galopp (hon väljer helst höger). Nyttjade sedan korsningen vid sjön till att vända med ytterhjälperna, först i ett åtta och sedan på liten volt. När hon förstod vad jag ville kom hon in riktigt fint mellan hand och skänkel och började också frusta belåtet!
Fortsatte en liten bit efter vägen längs sjön innan vi vände hemåt igen och varvade mellan att sidföra undan för vänster skänkel korta sekvenser och sedan skritta rakt fram som belöning när det fungerade bra. Fast lite tveksamt om fröken verkligen uppfattade mitt försök att belöna henne för hon verkar tycka att skritt är en OERHÖRT överreklamerad gångart - precis som sin mor alltså!
Under hemvägen lyckades jag hitta den bästa tölten hittills på henne - med den där trevliga känslan av att jag "spände pilbågen" från bakdelen, upp över ryggen och fram till bogarna!!! Jag gjorde övergången till tölt från en sluta med böjning i högersidan och uppenbarligen lyckades jag få både vänster bak och höger bog på plats! Trots den härliga känslan lyckades jag avbryta och återgå till skritt igen innan hon hunnit "falla isär" igen. Och jag fortsatte därefter att rida kortare sekvenser i tölt varvat med skrittpauser för att vi skulle orka "hålla ihop det" under hela töltsekvenserna.
Tillbaka i stallet fick hon mumsa kraftfoder medan jag gick ut för att hämta Hamingja - och gissa vem som redan stod vid grinden och väntade??!! Hon hade fått ledigt från Sylvias träning idag, så istället blev det lite arbete vid hand med matte. I vanliga fall när jag arbetar henne från marken rider jag också, varför hon har sadel på sig. Men nu tog jag bara träns, eftersom jag inte skulle rida. Därför kunde jag på ett helt annat sätt se hur hennes ryggmuskler jobbade - mycket intressant!
Det milda vädret vi haft de senaste dagarna hade gjort ridbanan till en skridskobana... så jag hade verkligen inte velat rida där i någon annan gångart än skritt... Men tack vare att även jag hade broddar gick det bra att arbeta från marken. Vi använde den övre långsidan och började i det lättare vänstervarvet där jag fick hjälp av staketet att hålla högerbogen på plats. Trots att det var ett bra tag sedan vi arbetade så här med samlingen senast gick det riktigt riktigt bra! Hamingja trampade under sig och kom upp med bogarna samtidigt som hon var helt lätt i handen och jag kunde ställa lätt höger-vänster med bara små, små kramningar på tyglarna!
Första sekvensen i höger varv gick också riktigt bra! Det var först i nästa som hon började skjuta ut högerbogen mot mig och jag fick jobba mer för att först få den på plats igen och sedan få henne helt avslappnad i nacken. Jag får använda en liten annan teknik när vi arbetar i vänstervarvet, men jag tycker ändå att det går bättre och bättre! Det känns som att det viktigaste är att kunna hålla henne avslappnad i nacken även i detta varv - att öka graden av samling får komma i andra hand.
Jag vet ju sedan tidigare att arbetet med samling vid hand är oerhört effektiv styrketräning för Hamingja och därmed också mycket mer ansträngande än man skulle kunna tro. Men hon måste ändå tycka att hon drog en vinstlott idag när hon dels fick byta Sylvias träning mot matte (som det är SÅ mycket lättare att lura ifall man tycker något börjar bli för jobbigt) och DESSUTOM behövde hon inte ens ha sadel på sig (precis som lillebror Hector tycker hon det är lite obehagligt när man drar åt sadelgjorden.) Det kunde väl knappast bli bättre?!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar