Positivt besked!

Ytterligare en "arkivbild" från senaste Atlikursen!

Innan dagens ridtur kollade jag för säkerhets skull att Lára inte hade feber... hon kändes ju så väldigt matt och ur form i måndags att jag blev lite orolig att hon höll på att bli sjuk... Men febertermometern gav positivt besked och när jag sedan red ut för att "känna på henne" var hon sitt vanliga energiska jag igen! 

Måndagens svacka berodde alltså - precis som jag hoppades - på att hon var PROPPMÄTT efter att de gått hela dagen på nytt bete. Hästarnas motsvarighet till "paltschwimmen" alltså! Men eftersom det faktiskt var första gången jag varit med om att hon blivit trött när vi ridit - så kände jag helt enkelt inte igen känslan...!!!

I kväll red vi mot Alviksträsk och hela vägen bort till korsningen vid sjön var det uppvärmning med skritt, trav och tölt med lååååång hals. Red mycket öppna med böjning i högersidan i alla tre gångarterna för att få högerbogen "på plats" så att hon verkligen skulle böja sig i sidan. Vi höll oss hela tiden ute på kanten av vägen, där den är mjukast, för i hjulspåren känns den väldigt hård nu...

Efter en galopp uppför backen in till byn - då vi jobbade med att sidföra med bibehållen form - vände vi hemåt igen. Passade på att tölta nerför backen - för att utnyttja både den lösgörande effekten och att man "får med sig rumpan" på hästen så bra. Samtidigt som Lára "gled i tölt" nerför backen sände jag en tanke till salig Feykir som hade så´na taktproblem i tölten så snart det bara lutade liiite utför. Han var ju dessutom expert på att skicka mig i framvikt, vilket ironiskt nog gjorde det hela ÄNNU svårare för honom...

Tillbaka i korsningen vid sjön gjorde jag ytterligare en Feykir-jämförelse, när jag passade på att jobba lite på volt. Med Feykir gick det aldrig riktigt bra rida på volt när man red ut, eftersom det då alltid finns en väg som leder hemåt och han blev spänd när han stretade ditåt. Lára däremot, ställer bara en kontrollfråga: "Är du verkligen säker på att vi inte ska vända hemåt nu?!" Och när mitt svar är "nej" så är hon lika nöjd ändå och jobbar avslappnat på volten!

På hemvägen hade Lára verkligen hunnit övertyga mig om att hon var helt frisk - så då vågade jag mig på att kräva mer samling och ett lägre tempo i tölten. "Bogar och bakdelar" höll sig vid det här laget ungefär där de skulle och det kändes riktigt bra!!! 

I morgon ska Elisabeth åka till Ersnäs och träna på ovalen med Démantur och hon har erbjudit mig att följa med. Det hade varit så KUL - men med tanke på hur enormt trött jag varit efter jobbet hela veckan har jag bestämt mig för att stå över denna gång. Lára får vilodag i morgon istället, jag åker hem och sover en stund efter jobbet. Om jag sedan lyckas piggna till igen blir det kanske en sväng in till Luleå Hamnfestival för att lyssna på Louise Hoffsten kl 20.30. I vanliga fall hade det varit lite väl sent för mig, men med en tupplur innan så...