VILKEN LYCKA!!!

Fredagsfys!

Efter lunch åkte jag till Höbäcken för att sköta daglig tillsyn av alla hästarna samt rida. Med 26 grader i skuggan var det tur att det även idag blåste kraftigt...! Precis som igår började jag med att longera Hamingja i trav som uppvärmning och sedan nyttjade vi den asfalterade Seletvägen till att flytta undan för skänkeln så att hon korsade bak och längde halsen. Från det läget började jag sedan göra övergångar till tölt. 

För att hålla oss undan insekterna så mycket som möjligt höll vi oss sedan längs Hultetvägen istället för att rida stigen inne i skogen - bromsarna var onödigt många ändå... :-O Precis som igår red vi sedan den andra vägen på vänster sida över ängarna. När vi ridit över Höbäcken skrämde vi upp en jättestor flock med STORA fåglar (jag hann räkna till minst 30 innan de försvann utom synhåll) och Hamingja fick därmed lite revansch för att de gånger fåglar skrämt henne!

Det var verkligen en härlig känsla i ridningen idag - och den blev ÄNNU bättre under hemvägen när det - trots värmen - kom extra energi! Det kändes lätt för Hamingja att tölta i lugnt tempo men ändå energiskt, avslappnad med lång hals! Och det kändes lätt att rida henne - nästan bara att slappna av och "åka med"! Tillbaka på grusvägen fick hon sträcka ut med successivt allt längre hals i tölten för att varva ner. Och när vi skrittade hemåt längs asfaltvägen verkade vi ha ridit ifrån de värsta bromssvärmarna - skönt! 

Fårskinnet på nackstycket har fungerat bra så här långt, inget ytterligare skav har uppstått så det verkar gå bra att fortsätta rida. Väldigt uppskattat av ridsugen matte och även väldigt bra med tanke på hur lätt hon går upp i vikt på betet... Och ännu ett ridpass där jag sluppit kramp i mina muskler. Jag tror att det delvis beror på det yogaprogram jag fick på Smärtrehab i Boden och som jag gör (nästan) varje kväll med syfte att lugna ner nervsystemet och förbättra sömnen. Förutom att jag sover bättre/mindre dåligt så tror jag också det har gett mig förbättrad kroppskontroll som gör att jag upptäcker spänningar i musklerna på ett tidigare stadium. Och får då möjlighet att agera för att släppa spänningarna innan jag hamnar i den onda cirkel som muskelkramperna orsakar då det gör mer och mer ont och därmed krampar mer och mer... Och jag tror Hamingja är minst lika glad över detta som jag!