Jag behövde vara hemma igen innan kl 12 så någon längre ridtur än dagens 35 minuter hade jag ändå inte hunnit med, men det hade ju gärna fått vara en liiiite behagligare känsla f f a i ansiktet...! När jag skrittade genom allén från kyrkan försökte jag ändå vrida ansiktet bort från vinden så mycket som möjligt för att det skulle bli lite mer uthärdligt.
Efter två galopper uppför kyrkbacken bestämde jag mig för att rida längs bilvägen mot Alviksträsk, men att vända hemåt igen redan vid slutet av första raksträckan. Det innebar visserligen att jag skulle få vinden i ansiktet på hemvägen, men skulle ge bra förutsättningar för att rida samlad skritt och sedan tölt. I o m att jag inledde med vinden i ryggen kändes det förrädiskt behagligt när vi tränade samlad skritt så om jag inte i förväg bestämt var vi skulle vända hemåt är risken stor att jag fortsatt betydligt längre - och hemvägens -29 i ansiktet hade definitivt fått mig att ångra det!!!
Både jag och Hamingja börjar faktiskt bli allt bättre på slutor och samling i skritt utan att förvandlas till järnspett! Och när vi på hemvägen gjorde samma sak även i tölt gick det ganska hyfsat också - vilket Hamingja markerade genom flera frustningar! Min målsättning är än så länge en lägre grad av samling i tölten som jag istället ska försöka bibehålla längre sträckor. Hamingja har väldigt lätt för att samla sig och när jag haft svårt att bibehålla samlingen i tölten någon längre sträcka har det lätt blivit så att jag samlad henne ÄNNU mer inför tölten. Något som möjligen gett oss en lite längre sekvens i tölt innan jag "tappat ut all samling" men skapat mycket spänningar i både ryttare och häst. Så jag behöver jobba med mig själv och mina "micropauser" för musklerna MINST lika mycket i tölt som i skritt!
Igår hade jag vilodag, men Lisa och Hamingja körde markarbete på ridbanan - ett suveränt sätt att lära känna varandra på! Och ett förvånansvärt effektivt sätt att bygga upp hästens muskler på dessutom! Något jag blev varse för många år sedan när Hamingja fått behandling för sitt besvärliga bakknä och därför under fyra veckor bara skulle arbetas från marken på rakt spår i skritt, men gärna i samling. Atli hade instruerat mig hur jag skulle träna samling i skritt från marken längs långsidorna på ridbanan, med avslappningsvolter emellan. Detta gjorde vi fyra gånger i vardera varvet 3-4 gånger per vecka i fyra veckor. Totalt verkligen inte några långa stunder m a o. Men när jag sedan fick sitta upp igen och prova tölt var skillnaden häpnadsväckande stor - jag hade ALDIG kunnat gissa att den träningen kunde stärka musklerna så mycket på så kort tid!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar