...var Atlis inledande budskap när det var dags för dagens andra lektion. "Bara på en unghäst behöver man från början använda tyglarna för att lära hästen att svänga. Men sedan är det ryttarens kropp som ska tala om för hästen åt vilket håll den ska röra sig: höger, vänster, framåt eller bakåt!"
Detta försökte jag sedan komma ihåg under ridningen, där jag fick fortsätta på samma sätt som på morgonen: att se till att det alltid var jag som bestämde riktningen, att svänga m h a kroppen och använda säte och skänklar till att kontrollera tempot. "Börja med en liten signal, den du skulle vilja att hon lyssnade på. Men om hon inte lyssnar ger du en STOR signal - och snabb belöning när hon lyssnar. Då kommer du successivt att kunna använda allt mindre signaler."
Det kändes i kroppen att jag redan ridit en lektion denna dag, så tyvärr blev jag ganska spänd och det underlättade ju inte för Hamingja att slappna av... men här och där hittade vi i alla fall små glimtar med avslappning och hyfsad takt i tölten. När vi lämnade ridbanan efter lektionen var jag så trött att det flimrade för ögonen och fick sätta mig på en stol utanför stallet och ta igen mig en stund innan jag gick in för att sadla av. Idag hade det definitivt varit bättre om jag bokat in en privatlektion istället för två lektioner samtidigt som ett annat ekipage... (Däremot oerhört smart av mig att Atli fick rida henne i fredags så att jag kunde "vila mig i form" då.) I morgon har jag också bokat in två lektioner, men till nästa kurs kanske jag får tänka om på den punkten... Hamingja ska ju inte behöva lida för att matte inte orkar och då förvandlas till ett järnspett...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar