Atli hjälper oss att reparera!

Förra helgens värmebölja har nu bytts till bara 5-6 plusgrader och regn idag när Atli åter är på plats i Mariebäck för en träningshelg. Svalt och skönt tycker hästarna i alla fall!!! Sedan Atli förhört sig om hur det gått för oss på tävlingarna var det dags för sedvanlig uppvärmning i skritt och tölt med låååång hals, främst på volt men i tölt även längs spåret. Jag fick jobba lite extra med böjningen i vänstersidan idag, innan hon började slappna av.

Efter tävling brukar det alltid finnas en hel del att reparera.... eller som en instruktör formulerade saken: "När man tränar sätter man in på kontot. När man tävlar gör man uttag - och sedan behöver man sätta in igen!" (Kanske ingen slump att en bankkamrer fastnat för just den beskrivningen??!!) 

Mycket riktigt var det också VÄLDIGT tydligt att Hamingja fortfarande var "speedad" efter tävlingen förra helgen. Och det var förstås precis detta som Atli fokuserade på att åtgärda idag. (Som han brukar säga: "Hästen talar om vad den behöver! Vill den gå högt med huvudet behöver du rida den i en låg form, vill den springa fort behöver du rida sakta o s v!")

Första steget blev därför att göra halt och få Hamingja att slappna av och stå stilla, vilket inte var det lättaste när fröken superambitiös gissade vilt vad vi skulle göra härnäst och försökte förekomma mig genom att göra alla möjliga saker på en gång... När hon tillslut vågade "landa" i att hon faktiskt bara skulle stå stilla slappnade hon genast av lite och jag fick berömma massor innan jag försiktigt bad henne att rygga några steg. Direkt steg stressnivån igen, fast inte till samma nivå som tidigare och när hon fick beröm för varje steg bakåt slappnade hon successivt av igen.

Nästa steg blev att med säte och skänklar be om samlad skritt, samtidigt som tyglarna ställde i nacken - omväxlande höger och vänster - till dess hon tillslut slappnade av och längde på halsen igen. Då fick jag ytterst försiktigt smyyyyyga över i en tölt i microtempo längs spåret samtidigt som Atli hela tiden påminde mig om att sitta på rumpan, vinkla mitt bäcken, fortsätta hålla henne helt lös i nacken och bibehålla det lugna tempot. 

Efter en stund fick vi göra ny halt och börja om - och redan var det mycket lättare att få henne att slappna av! Vi fick sedan göra samma sak några gånger i höger varv också, innan hon fick varva ner och sträcka ut först i tölt på volt och sedan i trav. Atli konstaterade att hon nu arbetar i en trevlig form i de olika gångarterna och trivs med arbetet. "Nu vill vi ha mer rörelser hos henne och vi vill att du ska lägga din vikt mer bakåt i ridningen! Det ska vi ägna oss åt resten av helgen - så ta viktbootsen på till nästa lektion!" Undrar just om jag kan ha någon slags vikter jag också - som får mig att dra bak axlarna och sitta ordentligt i sadeln??!!