Islandshästens dag!!!

"Det var verkligen på tiden att du dök upp så vi får fara ut och rida!!!"

...verkade Hamingja tycka när hennes fortfarande snörvlande matte dök upp i Mariebäck idag. Och det skulle visa sig att dagens ridpass blev mycket väl anpassat efter oss båda två! Snöandet fortsätter och bara ena sidan av bilvägen var plogad när jag körde till stallet och eftersom jag helst undviker att möta plogbilen till häst bestämde jag mig för att rida upp bakom vägbommen. 

Och till skillnad mot bilvägen var faktiskt den vänstra skogsvägen helt nyplogad! Normalt sett brukar snön ligga meterdjup där så här års... det måste vara han som avverkar längre upp i skogen som håller efter vägen så noga! Efter vår sedvanliga inledning med skritt på volt utanför stallet där Hamingja fick korsa ordentligt med inner bak i båda varven och sedan sidförande längs plogvallarna bort till skogsvägen fortsatte vi uppvärmningen i galopp. 

Något otippat hade vi alltså inte minsta dm nysnö till hjälp att få extra höjd i galoppsprången idag utan enbart galopp på "egna meriter" och Hamingja blev ganska snabbt efter fattningarna hög och spänd i formen... Kanske fick hon vittring på älgarna som brukar röra sig i området, eller också var det för mycket överskottsenergi efter veckans alla vilodagar som "spökade"... Men å andra sidan hade jag ju då anledning att göra halt och börja om från ny galoppfattning extra många gånger! Och när jag var noggrann med att först ta ett stadigt tag i manen med högerhanden innan jag tittade åt vänster och sköt fram höger höft gjorde Hamingja lika klockrena fattningar i höger galopp som i vänster!

Även vändplanen var välplogad så där blev det som vanligt lite mer voltarbete i skritt innan jag bestämde mig för att vi skulle fortsätta längs skogsmaskinspåret in i skogen. Detta var uppenbarligen MYCKET uppskattat av Hamingja: hon blev så ivrig att hon nästan sprang genom plogvallen och in på det oplogade spåret där snön nu åter gick en bra bit upp över hennes knän! 

Vi har hittills hållit "vänstervarv" hela tiden när spåret delat sig och successivt ridit längre och längre men alltid tillslut vänt och ridit hem samma väg som vi kommit. Men nyligen hade Carola, Malin och Lotta konstaterat att man inte behöver vända utan fortsätter man längs spåret kommer man runt. När jag nu bestämde mig för att låta min entusiastiska häst fortsätta ånga fram genom djupsnön visade det sig att vi faktiskt hade hunnit mer än halvvägs när vi vände hemåt senast. Och det verkar som att de flesta ryttare håller med mig om att det alltid är roligare när man kan rida runt än om man måste vända och rida samma väg tillbaka!

Trots nästan en halvtimmas "power-skritt" i djupsnö var Hamingja fortfarande full av energi när vi återkommit till den välplogade skogsvägen. Och jag behövde bara rida några steg med vänsterskänkel mot högertygel för att få henne mellan hand och skänkel med en trevlig bärighet som vi sedan kunde ta med oss över i tölt. Jag ville inte begära högsta grad av samling eftersom jag utgick ifrån att hon måste vara lite trött i musklerna vid det här laget. 

Men i "mellangrad" av samling kändes bärighet och lösgjordhet riktigt trevliga och jag behövde bara lägga till något steg då och då med vänsterskänkel mot högertygel samt att "tänka rygga" med sätet för att bibehålla den trevliga känslan av lösgjordhet och samling! Sammantaget blev detta verkligen ett perfekt ridpass när Hamingja fick göra av med en massa överskottsenergi samtidigt som förkylda matte till stor del kunde "åka häst"! När jag nu sitter hemma i soffan och skriver detta har jag sett att det tydligen är Islandshästens dag idag - men det är det väl egentligen varje dag??!