Hamingja med extra turbo!

Idag körde vi med "Carola-fläkt"!!!

Effekten av gårdagens "nära Atli-upplevelse" var tydlig: Hamingja hade en minst extra turbo påslagen när det var dags för vår första lektion för dagen! Under uppvärmningen var hon lugn och avslappnad, men så snart jag började korta upp tyglarna i tölten var hon beredd att börja springa FORT!!!

Detta var också precis vad Atli tyckte vi skulle ägna oss åt. Och det var definitivt inte bara Hamingja som behövde få "rulla på" i ett högre tölttempo. Jag behöver det ÄNNU mer, dels för att träna mig på att kunna lösgöra henne i det högre tempot, alltså utan att samtidigt bromsa. Och dessutom blev det väldigt tydligt hur lätt jag hamnar i framvikt - jag har ÄNNU svårare att sitta på rumpan när det börjar gå fort...

Det sistnämnda kan säkert också göra att jag ibland tar ner tempot även omedvetet, som ett sätt för mig att hitta tillbaka till balansen i sadeln. Men nu fick vi alltså rida på varv efter varv, samtidigt som Atli hela tiden påminde mig om att räta upp mig och sitta på rumpan, samt lösgöra genom att ställa henne i nacken lite fram och tillbaka samtidigt som jag höll koll på högerbogen m h a höger tygel.

När det började gå för fort fick jag faktiskt bromsa upp lite, men då skulle jag bara använda sätet. Så vi avverkade varv på varv runt ridbanan medan jag försökte få ordning på min ridning medan Hamingja successivt hittade lösgjordhet och takt. Som tur var fick vi hämta andan under en lite längre skrittpaus innan det var dags att göra om samma sak i det andra varvet. Med samma utmaningar men också successivt bättre resultat. Sedan fick vi avrunda lektionen lite i förtid, vilket jag inte hade något emot för gissa om svetten rann på både mig och Hamingja?!!

När det var dags för lektion 2 blåste det VÄLDIGT kraftigt, men trots detta och att vi dessutom "gasat på" så pass mycket under första lektionen var Hamingja inte alls uppstressad. Hon var t o m tillräckligt avslappnad för att gå med nosen nere i backen när jag lät henne skritta in på ridbanan med hellånga tyglar! Atli kommenterade också att jag lyckats bra med att se till så att hon har både off- och on-knapp på henne! (On-knappen kan man ju lugnt säga ingick i köpet, men off-knappen har varit en desto större utmaning...!)

Efter sedvanlig uppvärmning fick jag precis som på morgonen rida tölt i ett högre tempo och även variera mellan högre och lägre tempo. Efter en "omgång" sådan tölt i vardera varvet fick jag övergå till att göra halt, rygga, rida samlad skritt och sedan göra övergång till en mer samlad tölt och rida tölten i ett lägre tempo. Om jag i det högre tempot i stor utsträckning känt mig som en smörklick på en het potatis så var det lägre tempot definitivt mer inom min "komfortzoon" då jag hade lite lättare att sitta kvar på rumpan. Och med höjd blick kunde jag dessutom underhålla samlingen genom att "tänka rygga" med sätet samt lägga in några steg öppna i vänster varv resp några steg sluta i höger varv.

Det milda vädret hade gjort att ridbanans underlag vid det här laget var väldigt upptrampat, ojämt och löst ute på spåret, så det blev en extra utmaning att försöka rida strax innanför där man fortfarande hade ett fast underlag. Precis som på morgonen fick vi avrunda lite i förtid - vi ska ju ha lite "krut" kvar till morgondagens lektioner också! Atli konstaterade att Hamingja varit fin i takten och att det dessutom börjar komma mer rörelser! Precis som jag tyckte det kändes också!

Vi hann också diskutera lite inför tävlingen jag anmält oss till sista helgen i april och Atli tyckte att jag ska jag testa att rida henne med viktboots i morgon som en förberedelse inför detta. Hamingja och jag har bara tävlat en gång tidigare och det är snart tre år sedan så det kändes väldigt bra att få lite input från honom ang detta!