Hami-"häng" i Höbäckenhagen

Hoppsan - man skulle ju kunna tro att Hamingja är "lite dräktig"...  ;-) Och det verkar som om hon tänkt föla redan i sommar dessutom...! :-O Vistelsen i hästparadiset Höbäcken har verkligen satt sina spår - och inte bara hos henne... Men det är nog inte allt för länge innan det är dags för de flesta av hästarna att flytta hem till Mariebäck igen och där är betet ovanligt begränsat i år i o m att en stor del av hagarna plöjts upp och nu är nysådda. Då blir det mest "småplock" att äta - vilket blir bra för dem alla!



Hamingja är en riktig "sällskapshäst" som GÄRNA kommer och myser en stund med matte - vilket jag verkligen gillar!!! Eftersom hon är ledarhästen, sedan Lára lämnade flocken, brukar de andra följa med också. Utom storasyster Hremsa, hon verkar många gånger inte särskilt brydd om hästkompisarna utan kan lika gärna stanna kvar själv. Så var min Reykur också - "sig själv nog" på något sätt vilket är väldigt ovanligt för ett flockdjur! Reykur, som var född som vildhäst på Island, hade i övrigt VÄLDIGT nära till sina vildhästinstinkter, men inte just i det fallet.



När Hamingja och jag myst färdigt och jag hade visiterat alla stona (inkl Hremsa - som jag fick gå igenom halva hagen för att hitta) stod kontroll av vallackflocken på tur. De har ÄNNU större hage och eftersom ingen av dem syntes till gjorde jag mig beredd att få leta en bra stund. Men jag hann inte långt in i hagen förrän jag hör ljudet av hovar som närmar sig och snart dyker de upp hela gänget, i full galopp med spetsade öron! Man kunde ju tro att Sylvia "the Master herself" stod i närheten och visslade på dem...! Men kanske kan det ändå börja kännas lite ensamt och övergivet ÄVEN i ett hästparadis?!!