Terrängridning i Gammelstadsvikens naturreservat

Lára och Tildra gör sig klara för ridtur i Kyrkbyn. (Hon som skulle köpa gamla transporten ångrade sig i sista stund så den är ännu kvar... men den fungerade ju bra att binda hästarna i! )

På onsdag kväll var det färdigjobbat för sommarjobbarna i Kyrkbyn. Fast innan vi skjutsade tillbaka dem till Mariebäck passade Elisabeth och jag på att rida ut en sväng på vårt radarpar. Vi började med att rida bort längs järnvägen och nästan direkt började ett väntande malmtåg rulla igen. Men vi var vid några av de sista vagnarna och våra coola brudar gjorde ingen större affär av detta. Däremot var Lara mkt tveksam till att passera några pallkragar som låg på marken en bit längre fram. Men vi har väl alla hört de hemska berättelserna om vad pallkragar kan utsätta oskyddade hästar för?!

När vi kom fram till vägen vid järnvägsövergången föreslog Elisabeth att vi skulle rida ut mot Gammelstadsvikens naturreservat. Till att börja med var det en fin skogsväg, men sedan blev det blötare och blötare och blötare... Som mest gick vattnat över knäna på hästarna och rejält dyiga partier gjorde att Lara tillslut hade dy ända upp på ryggen...! hur jag, som dagen till ära invigde ett par nya ridbyxor, såg ut ska vi inte prata om... Men tillslut hade vi ridit så långt längs reservatet att vi kunde ta en skogsväg tillbaka mot Kyrkbyn. Där fick vi sedan några härliga töltsträckor längs vägar längst bort på kyrkogården, övertygade om att där säkert låg många hästmänniskor som blev glada av att höra hovklappret!

Precis när vi kommit tillbaka ut till järnvägen igen kom ett nytt tåg... Vi vände för att rida mot tåget och jag var glad att coola Tildra gick först, för den här gången blev Lara
riktigt stressad av tåget. Johan hjälpte oss sedan att skjutsa tillbaka hästarna till Mariebäck, för att vi skulle kunna använda min suveräna dragbil. Med mitt nya släp får jag visserligen använda XC70:n men då bara lasta en häst. I Mariebäck väntade Kippy (Olivias shetlandsponny) ivrigt på att få tillbaka "sina" ston. Redan när vi lastade ur nere vid stallet började han gnägga lyckligt borta på betet!

Egentligen skulle sadeln behövt en rejäl rengöring efter dagens bravader... Men det var så mycket kvar att fixa innan i morgon bitti, då Johan och jag åker ut till en skärgårdsö i fyra dagar...så den smutsiga sadeln fick bli en "rolig" överraskning till Eva som ska rida medan jag är borta. Men hästen är det definitivt inget fel på i alla fall! Efter Atlis träning töltade hon verkligen fantastiskt idag! Först var hon visserligen ganska spänd av den nya miljön... Men efter terrängridningen hade hon slappnat av och fick jag minsta lilla i handen var det bara att öka drivningen lite för att hon skulle lätta fram och länga halsen! Detta inlägg skrivs när jag sitter "ytterst i havet" på Brändöskär. Och det är nästan jobbigt att påminna sig den härliga tölten, för då vill jag ju åka hem och rida NU!!!