Vår sista semestervecka inleddes idag med strålande sol och VÄRME! Som mest visade termometern 27 grader i skuggan i eftermiddag. Lite av den värmen hade vi ju gärna tagit när vi var ute på Brändöskär... men värmen är välkommen när än den kommer! Hade förståss SVÅR Lára-abstinens, men för hennes skull lyckades jag behärska mig och spara ridningen till kvällen när det hunnit bli svalare igen.
När jag kom till Mariebäck hade hästarna precis hunnit få gå ut på betet igen för natten (de tillbringar dagarna i hage med minimalt att äta och bara nätterna på bete för att hålla formen bättre.) Så att komma när matte ropade var det förståss inte tal om... men så snart grimman satt på plats följde hon med mig till stallet hur ivrigt som helst - min alltid lika arbetsvilliga häst!
Sussie var i stallet och hade precis ridit sin fina Ari. Det var ett tag sedan vi träffades sist men nu hann vi prata och ha trevligt medan jag gjorde Lára klar för ridturen. Hon hade varit med på Atlikursen (alltså både hon och hästen - inte som i mitt fall bara hästen) och var jättenöjd för det hade gått så bra. Vi konstaterade att alla borde få ha så fantastiskt roliga hästar som vi två har! Och det faktum att vi båda först förlorade våra tidigare ögonstenar p g a fång resp kolik gör ju förståss att man uppskattar dem ÄNNU mer...!
När Lára och jag red ut tog vi till vänster på bilvägen mot sjön. Hade fått tips av Sussie att man kunde undvika vasst grus rätt bra åt det hållet ifall man höll sig i hjulspåren - och det visade sig stämma! Eftersom vi varken kunde värma upp/lösgöra med volter eller sidförande red jag istället massor av riktigt korta sekvenser med tempoväxlingar. Att hela tiden varva mellan långsamt och snabbt tempo i tölten är nämligen ett effektivt sätt att lösgöra fast man rider rakt fram - har jag fått lära mig. (Att galoppera är ju ett annat bra sätt.)
Fortsatte sedan att njuta av Lárattölt i olika tempi bort till korsningen vid sjön. Och när vi tagit en lång skrittpaus längs vägen in mot stan blev det ännu mer töltnjutning på hemvägen. Först riktigt samlat arbetstempo och sedan en hel del ökat tempo. Härligt!!! Töltsessionen avslutades med att hon fick slappna av i långsam tölt då jag uppmanade henne att länga halsen ytterligare. Och medan hon belåtet frustade om och om igen blev halsen längre och längre och längre... Riktigt härligt att se hur halsmuskeln spelade under hennes hud! Detta var defenitivt nytt rekord avseende lång hals i tölten när vi ridit ute - med hästlängder!!!
När jag sedan erbjöd trav fanns det nästan inte mer hals att länga ut - men däremot en trav med riktigt mycket bärkraft. (Fortare=bättre är ju annars dames devis.) Och jag satt förståss hela tiden med ett stor leende från öra till öra och bara njöt av min häst. Det faktum att det var härligt ljummet i luften, men blåste ganska ordentliga (fast varma) vindar så att vi inte ens behövde bekymra oss om insekterna, gjorde ju även sitt till för att ge detta ridpass en hög placering på tio i topp-listan bland ridturer!
Tillbaka i stallet fick Lára en välförtjänt dusch i spolspiltan och hon verkade t o m tycka det var skönt när jag spolade huvudet! När hon sedan fått några nävar havre och en skvätt vatten för att blanda ut mineralfodret ställde hon sig tyvärr och kliade svansen... Det verkar vara nedre delen av svansroten som kliar, på båda sidorna samt undersidan. Jag gnuggade in ordentligt med "anti kli-medel" och hoppades att det skulle ha snabb effekt. Även manen och pannluggen fick sig en omgång - i förebyggande syfte. Lára såg mycket nöjd ut när hon fick gå tillbaka ut på betet igen. Men jag hade gärna sadlat och ridit någon timme till! (Fast hon hade knappast protesterat mot det heller - så länge hon fick springa i alla fall!)
När jag kom till Mariebäck hade hästarna precis hunnit få gå ut på betet igen för natten (de tillbringar dagarna i hage med minimalt att äta och bara nätterna på bete för att hålla formen bättre.) Så att komma när matte ropade var det förståss inte tal om... men så snart grimman satt på plats följde hon med mig till stallet hur ivrigt som helst - min alltid lika arbetsvilliga häst!
Sussie var i stallet och hade precis ridit sin fina Ari. Det var ett tag sedan vi träffades sist men nu hann vi prata och ha trevligt medan jag gjorde Lára klar för ridturen. Hon hade varit med på Atlikursen (alltså både hon och hästen - inte som i mitt fall bara hästen) och var jättenöjd för det hade gått så bra. Vi konstaterade att alla borde få ha så fantastiskt roliga hästar som vi två har! Och det faktum att vi båda först förlorade våra tidigare ögonstenar p g a fång resp kolik gör ju förståss att man uppskattar dem ÄNNU mer...!
När Lára och jag red ut tog vi till vänster på bilvägen mot sjön. Hade fått tips av Sussie att man kunde undvika vasst grus rätt bra åt det hållet ifall man höll sig i hjulspåren - och det visade sig stämma! Eftersom vi varken kunde värma upp/lösgöra med volter eller sidförande red jag istället massor av riktigt korta sekvenser med tempoväxlingar. Att hela tiden varva mellan långsamt och snabbt tempo i tölten är nämligen ett effektivt sätt att lösgöra fast man rider rakt fram - har jag fått lära mig. (Att galoppera är ju ett annat bra sätt.)
Fortsatte sedan att njuta av Lárattölt i olika tempi bort till korsningen vid sjön. Och när vi tagit en lång skrittpaus längs vägen in mot stan blev det ännu mer töltnjutning på hemvägen. Först riktigt samlat arbetstempo och sedan en hel del ökat tempo. Härligt!!! Töltsessionen avslutades med att hon fick slappna av i långsam tölt då jag uppmanade henne att länga halsen ytterligare. Och medan hon belåtet frustade om och om igen blev halsen längre och längre och längre... Riktigt härligt att se hur halsmuskeln spelade under hennes hud! Detta var defenitivt nytt rekord avseende lång hals i tölten när vi ridit ute - med hästlängder!!!
När jag sedan erbjöd trav fanns det nästan inte mer hals att länga ut - men däremot en trav med riktigt mycket bärkraft. (Fortare=bättre är ju annars dames devis.) Och jag satt förståss hela tiden med ett stor leende från öra till öra och bara njöt av min häst. Det faktum att det var härligt ljummet i luften, men blåste ganska ordentliga (fast varma) vindar så att vi inte ens behövde bekymra oss om insekterna, gjorde ju även sitt till för att ge detta ridpass en hög placering på tio i topp-listan bland ridturer!
Tillbaka i stallet fick Lára en välförtjänt dusch i spolspiltan och hon verkade t o m tycka det var skönt när jag spolade huvudet! När hon sedan fått några nävar havre och en skvätt vatten för att blanda ut mineralfodret ställde hon sig tyvärr och kliade svansen... Det verkar vara nedre delen av svansroten som kliar, på båda sidorna samt undersidan. Jag gnuggade in ordentligt med "anti kli-medel" och hoppades att det skulle ha snabb effekt. Även manen och pannluggen fick sig en omgång - i förebyggande syfte. Lára såg mycket nöjd ut när hon fick gå tillbaka ut på betet igen. Men jag hade gärna sadlat och ridit någon timme till! (Fast hon hade knappast protesterat mot det heller - så länge hon fick springa i alla fall!)
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar