Jag "tänkte Atlikurs" och gjorde ett upplägg från det. Värmde upp med trav på böjda spår till dess han kändes mjuk och bibehöll formen även när vi bytte riktning. Sedan skritt på volt och flytta ut bakdelen, med succesivt ökande krav på samling.
Red samlad skritt längs spåret - först i höger varv - och jobbade för att få känslan av spänd pilbåge, från bakbenen och framåt. När känslan fanns där - och jag inte hade något som helst i handen - smög vi iväg i låååångsam tölt. "Pust och stön" hördes från Feykir så då visste jag att han verkligen tog i!
Samma sak i vänster varv var värre.... då behövde han ju trampa under sig ordentligt med vänster bak och det är så JOBBIGT!!! Fick förstärka innerskänkeln med pisken ett par gånger och lyckades hindra honom från att bara springa ifrån alltihop - trots att jag red på vanligt tredelat bett. Fick göra ett antal halter och rygga, med övergång till tölt direkt ur halten. Tillslut var han helt lätt i handen och töltade samlat - fast inte samma "komma upp fram"-känsla som i höger varv.
Avslutade med trav - lång och låg. Matte var i alla fall rejält trött efter detta och jag trodde nog att Feykir också var det eftersom han i alla fall fått jobba endel med sina bakben. Men när jag bytte varv under avskrittningen tog han det som ett tillfälle att börja trava igen!
När vi godisstretchade efter ridpasset tyckte jag att det knakade lite mer än vad det brukar. M a o behövde han verkligen den där stretchen! Lite senare fick matte minst lika välbehövlig stretching. Jag åkte nämligen till simhallen här i Gammelstad på väg hem från stallet och njöt av 20 min ångbastu med stretching. SKÖNT!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar