Fotograf saknades, tyvärr...

Åkte till stallet med klippmaskinen "i högsta hugg". Idag skulle jag klippa Feykir på halsen och mellan frambenen igen. Förhoppningsvis - om klippmaskinen behagade fungera. Sist jag klippte gav den nämligen upp när jag bara kommit halvvägs... Motorn gick och skären rörde sig, men inga hårstrån gick av. Den gången fick jag som tur var låna Sylvias klippmaskin och klippa färdigt - för Feykir såg verkligen inte klok ut när maskinen hade lagt av! Nu hade jag i alla fall plockat isär, rengjort och smort riktigt noga och den visade sig fungera betydligt bättre, om än inte perfekt. Mellan frambenen gick det tyvärr inte att klippa, där var han både lite fuktig av snön och dessutom var pälsen extra tjock eftersom jag missade att klippa där sist. Men halsen och bogarna gick bra, bara jag inte rörde maskiner för snabbt. Det är nog helt enkelt dags att lämna in skären på slipning. Undrar vem/vilka som gör sådant här i Luleå?

Red ut på min nyfriserade häst tillsammans med Fia och Lukka. Även Sylvia följde med en bit, med samma träningshäst som igår. Hon red korta intervaller tölt, eftersom det bara är tredje dagen hon rider riktig tölt på den hästen. Det borde nog egentligen Feykir och jag göra också - direkt efter igångsättningarna brukar tölten vara bäst. Fast i vårt fall beror det väl inte på att hästen inte orkar utan på att ryttaren börjar slarva och låter hästen dra iväg i tempo... Feykir var ganska busig så jag fick gräla lite på honom. "Han har ju lite problem att fokusera på arbetet..." konstaterade Sylvia.

När Sylvia sedan vänt hemåt igen insåg Fia och jag efter en stund att vi verkligen skulle ha haft en fotograf tillhands! Tänk er fem svarta djur som springer i bredd på en vit vinterväg: längst ut på var sida en töltande häst och där emellan tre travande hundar. Det såg riktigt läckert ut!!! Men eftersom ingen paparazzi fanns tillhands får ni bara tänka er detta.

Vi red ganska långt, men ridturen tog ändå inte mer än knappt 1,5 timme för vi hade galopperat en hel del på hemvägen. Jag var väldigt glad åt att jag hade klippt Feykir igen - för trots ridturens relativt höga tempo var han inte alls lika svettig som när vi i förrgår bara ridit 30 minuter!