Tömkörningskurs igen!

 

Anette var tillbaka i Mariebäck idag för att hålla tömkörningskurs för bl a mig och Hamingja och massera några hästar. Till att börja med använde jag mina egna linor (som hon knöt ihop ändarna på) men efter en stund hämtade hon sina lädertömmar istället. Och det var verkligen STOR skillnad - med dem kunde jag kommunicera med Hamingja med ytterst små kramningar med fingrarna! Jag måste helt enkelt köpa mig ett par lädertömmar!!!

(Jag hade börjat i höger varv men med lädertömmarna på plats fick jag byta till vänster varv istället och det skulle senare visa sig att det fanns en anledning till det - jag återkommer till det senare.) 

"Stå NÄRA henne - ganska mitt för bålen - med kontakt på båda tömmarna innan du börjar sortera upp tömmarna!" sa Anette. Från den positionen samlar man ihop tömmarna i ett antal lika stora öglor - något som kan låta ganska enkelt... Men av någon anledning vill jag hela tiden vrida ena handen mellan varje ögla - med resultatet att tömmarna sedan inte kan löpa fritt... Så SVÅRT att låta bli (eller hur Carola??!!) Men när Anette tipsade om att jag hela tiden ska tänka "pekfinger mot pekfinger" så gick det faktiskt (fast det krävdes TOTALT fokus...! :-O ) Avslutningsvis hänger man den sista änden/öglan över lillfingret i den hand som kommer att hålla  yttertömmen. 

Från det läget ska jag sedan backa rakt bakåt - bort från hästen - till dess jag är utom "sparkavstånd" och där stå stilla själv när jag smackar för att hon ska börja skritta. Även det sistnämnda kräver mitt fokus - för min reflex är att också ta ett steg framåt samtidigt som jag smackar - och då hamnar jag direkt för långt fram i förhållande till hennes position. Det är viktigt att hon hela tiden behåller en tydlig framåtbjudning i skritten, så jag behöver upprepa smackningarna ganska ofta. Så snart jag ser att jag behöver korrigera henne på något sätt ska jag börja med att smacka för att sedan styra henne utåt med yttertömmen och mjukna med handen när hon lyssnar. 

Annette visade hur jag ska vibrera med innertömmen mot bogen för att Hamingja ska flytta ut innerbogen och runda sig i innersidan (om det inte räcker att vibrera får jag röra mer på innertömmen). Men hela tiden bibehålla tydlig kontakt i båda tömmarna (med mjuk hand) och hålla händerna sänkta. Jag ska också hålla min egen blick snett framför hästen, i den riktning jag vill att hon ska gå. När jag då bara ser henne i ögonvrån är det nämligen lättare att se hur jag behöver korrigera än om jag tittar direkt på henne (dessutom märkte jag att detta också underlättade för mig att inte börja backa utan bibehålla min egen rörelse framåt.

Sedan fick jag styra ut henne på spåret och jag upplevde att det var lättare att få till skritten där, när jag hade hjälp av staketet. Men ibland ville hon vika av in från spåret (f f a när vi närmade oss hörnen) och direkt när jag märker minska antydan till det ska jag smacka, öka kontakten på yttertömmen och vibrera/skaka med innertömmen mot bogen. VIKTIGT att hela tiden bibehålla längden på innertömmen i detta moment - jag vill gärna släppa efter på den direkt och då släpper jag in innerbogen igen...!!! Sedan stilla tömmar och mjukna i handen (men bibehållen tydlig kontakt med munnen) när hon kommit tillbaka ut på spåret, flyttat in innerbogen och rundat sig i innersidan. Jag ska prova med riktigt små signaler, men om hon inte lyssnar ska jag direkt göra dem kraftigare. 

När detta fungerar bra kan jag styra in på volt - även här med blicken framför hästen - och övergå till trav. Ifall hon då börjar ramla inåt på volten ska jag åter smacka, vibrera/skaka innertömmen OCH ge efter på yttertömmen så att hon kan öka volten och åter runda sig i innersidan! (Det kan då vara bra att höja ytterhanden så att tömmen har lättare att glida efter/länga sig på yttersidan.) Även här viktigt att hela tiden hålla en tydlig framåtbjudning! När hon travar på volten med rundning i innersidan ska jag successivt ge henne längre töm så att hon börjar länga halsen. Och sedan hålla traven en god stund så att vi båda hinner "landa" i rätt känsla/rörelse.

Jag använde vissling i kombination med att krama på tömmarna idag när jag ville bromsa. Under första lektionen tyckte Anette inte att jag skulle vissla... men nu sa hon att det var OK att jag visslade, bara jag började med att krama på tömmarna innan jag visslingen. Men däremot ville hon INTE att Hamingja gjorde halt varje gång utan det skulle bara vara en övergång till skritt. Så varje gång Hamingja stannade fick jag smacka för en kort sekvens trav följt av ny nedtagning,  smacka på o s v till dess att Hamingja bröt av till skritt istället för att stanna då skulle jag berömma och hålla skritten.

När det var dags att byta varv påminde Anette om att jag skulle samla ihop tömmarna i STORA öglor och sedan lägga dem så över Hamingjas rygg så att de hängde ner ordentligt på båda sidorna (alltså inte runt någon av gjordens öglor.) Detta för att minimera risken att hon trasslar in sig i tömmarna ifall något händer. 

I höger varv blev allt VÄLDIGT mycket svårare... "Förstår du vad som är problemet?" undrade Anette när jag tappade styrningen, men det gjorde jag inte... Hon förklarade då att det var för att Hamingja inte ville ta stöd på yttertömmen i detta varv - "så du får en tom yttersida!" 

Därför fungerade inte mitt försök att lätta på yttertömmen för att släppa ut ytterbogen. Utan när hon lämnade spåret och  "ramlade inåt" skulle jag tvärt om korta upp yttertömmen så mycket som behövdes för att få en stadig kontakt med munnen och bromsa med båda tömmarna samtidigt som jag smackade för att göra en sidvärtsrörelse tillbaka ut på spåret. När jag gjorde så fick jag först några sekvenser ramlad skritt innan hon åter började länga halsen och ta ut stegen igen. Oj, oj, oj så nyttigt det här är - nu blir det att beställa ett par lädertömmar!!!