Igår jobbade jag första dagen efter semestern och som väntat orkade jag inte åka till stallet sedan. Även idag var jag rejält trött när jag åkte hem från jobbet men efter "lite" doping i form av 1,5 liter Cola Zero började jag tillslut piggna till tillräckligt för att åka till Mariebäck. Och till skillnad från i söndags så hittade jag dessutom min häst (de stod i den del av hagen som går upp mot kyrkan). Tack Hamingja för att jag slapp leta (förgäves) i snårskogen idag!!!
Precis som senast red vi till höger bakom vägbommen, men nu testade vi också att följa skoterleden ner mot bilvägen, till dess vi var överens om att underlaget blev för dåligt. Sedan fortsatte vi bort mot Torrbergsvägen men idag vände vi innan vi kommit till stora kalhygget. Under hemvägen förekom några kortare "seriösa inslag" där vi tränade övergångar till "nästan tölt" och sedan nedtagning igen med bibehållen bärighet. SVÅRT men nyttigt för oss båda! JOBBIGT också - såg efteråt att jag haft puls på 143 som mest och det är ju rejält över vad fysioterapeuten ordinerat... men genomsnittlig puls för hela ridpasset var betydligt lägre i alla fall. Och utöver de "seriösa inslagen" var det f f a skritt i terrängen vi ägnade oss åt.
När vi kom tillbaka till stallet hälsades Hamingja förstås av en gnäggande Litlamin - och ÄNNU gladare blev Litla förstås när hon sedan fick sällskap i hagen av sin bästis! Innan dess hade Litla gått eller sprungit av och an i hagen och gnäggat. Men redan när jag gick in i hennes hage och började samla ihop hö:et innan jag skulle släppa dit Hamingja var det som att Litla förstod vad som var på gång och blev alldeles lugn!
PS. Är den någon fler än jag som tycker att "Så mycket bättre!" är ett närmast oförskämt namn på ett TV-program som går ut på att artister tolkar varandras låtar?! "Någon annan kan göra dina låtar SÅ MYCKET BÄTTRE!!!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar