Två gånger är en vana!!!

Vilken lycka - att orka rida en andra gång under samma vecka!!!

Och vilken lycka för Hamingja att Eva var med så att hon fick springa också!!! Men först var det min tur - det är ju ändå min häst!!! Så jag skrittade till höger bakom vägbommen och sedan från stora vändplanen en runda i skogen. Hela tiden gick Eva med - "beväpnad" med hjälm och säkerhetsväst så vilken säkerhetsansvarig som helst skulle ha blivit glad av att se oss!

Det var så härligt att sitta i sadeln igen! I tisdags vågade jag mig ju t o m på en galopp uppför lilla backen till den mindre vändplanen och idag ville jag ju inte vara sämre. Fast den här gången höll jag tyglarna med båda händerna för säkerhets skull. Tack vare att Eva hade fixat borstning, sadling m m hade ju inte mina smärtande muskler behövt ansträngas med det så de fick "ställa upp" under galoppen istället. Härligt att känna fartvinden i ansikten - och det var ingen tvekan om att Hamingja också tyckte att det var JÄTTEKUL!!! 

Och när Eva sedan tog över tyglarna och gav sig iväg genom skogen bort till Torrbergsvägen blev det ju ÄNNU roligare för Hamingja som ÄNTLIGEN fick använda de flesta av sina gångarter! Det var för mycket insekter för att jag skulle kunna sitta stilla och "tomglo" medan jag väntade på att de skulle komma tillbaka, utan jag "flanerade" runt i sakta mak vid vändplanen. Tittade också på pulsklockan och såg till min glädje att att min puls bara gått upp till 134 under den visserligen korta sträckan galopp. Det är definitivt ett steg framåt som kommit trots - eller kanske tack vare - att jag på fysioterapeutens inrådan  verkligen försökt begränsa mig till lågintensiv träning, vilket i mitt fall inneburit EXTREMT lågintensivt eftersom jag redan vid väldigt låg ansträngning fått sådana pulsrusningar.

När denna glada duo återvände fick jag återta tyglarna för att skritta Hamingja hem igen! Innan jag tog bilden fick Eva ta av sig säkerhetsvästen för att den fina tröjan skulle synas! (Jag är möjligen inte helt opartisk i mitt omdöme... för det var jag som köpte den till henne under Láras tid, när jag på en sommarmarknad fick syn på ett ställe där man kunde få t-shirts upptryckta med valfri text..! Och kvaliteten var det uppenbarligen inget fel på eftersom den håller fortfarande!) 

Tillbaka i stallet fick Hamingja sedan en svalkande dusch, för hon hade blivit REJÄLT svettig i värmen. Det var alldeles uppenbart att hon tyckte det var jätteskönt! Jag skrapade inte heller av henne vattnet efteråt utan lät det droppa/avdunsta för att förstärka den svalkande effekten. Hon har börjat klia sig lite i pannluggen och nacken som hon brukar på somrarna, så jag gnuggade in "No rub" i hårbotten och sedan blev det insektsspray och salva på juvret innan hon fick gå ut i hagen igen. Där tog det inte många sekunder innan lilla fröken rullade sig MYCKET grundligt!!! När man blivit besvärande ren är det tur att det går så snabbt att åtgärda!!! 

I kväll när jag skriver dessa rader sittande i skuggan på altanen har temperaturen sjunkit till 19 grader, så nu kan jag tillslut preparera mina smärtande muskler i nacke och axlar med en varm vetekrage. Att ligga på (den 50 grader varma) inframattan innan jag går och lägger mig har varit alldeles för varmt den senaste tiden... Just nu är det fortfarande drygt 25 grader inomhus på den "svalare" bottenvåningen... men om jag flyttar ut mattan på altangolvet kanske det ändå blir uthärdligt...!