Finhästen pimpad med champagnefärgat och lackdetaljer - dagen till ära!

Dagen till ära fick Hamingja inviga sitt nya schabrak (champagnefärgat med detaljer i svart lack) från Equestrian Stockholm. Med Atlikurs OCH underbart väder så "måste" man ju fira ordentligt!!! När min favoritfotograf inte var på plats i Mariebäck idag fick Linn rycka ut istället. Och med tanke på att hon tidigare jobbat som pressfotograf kan man ju verkligen säga att det var hög klass på "vikarien"!!!

 Vi inledde dagens första lektion med att värma upp på sedvanligt vis på volt i skritt, tölt resp trav. Sedan ville Atli se när jag arbetade Hamingja i samling vid hand. Vi började som vanligt i vänster varv och Atli hjälpte till genom att smacka lite för att hon skulle ta i ännu lite mer "hon är redo för det nu!" Han påminde också om yttertygelns betydelse och att handen som håller den ska hållas ganska lågt.

I höger varv har jag haft problem med att Hamingja velat skjuta ut höger bogen väldigt mycket mot mig. Nu har jag fått bättre koll på den, men Atli gjorde mig uppmärksam på att hon istället flyttar ut bakdelen mot staketet. Det är ju svårt att korrigera när jag står på hennes andra sida, framme vid bogen... Men han hjälpte mig genom att gå snett bakom och lägga en pisk lätt mot utsidan av hennes bakdel så att hon rätade upp sig. Samtidigt som han även här påminde mig om att använda yttertygeln.

När jag sedan fått sitta upp i sadeln igen för att rida samlad skritt och töltövergångar fick jag ytterligare instruktioner avseende min sits. Det visade sig att jag som under lång tid fått jobba med att slappna av i mina knän och dra bak skänklarna nu faktiskt skulle flytta FRAM underskänklarna lite i tölten! Samtidigt som jag skulle "suga in" naveln och vinkla bäckenet framåt.

"Hamingja får ett HELT annat steg när du lyckas hålla den där sitsen!!! Hon kommer upp med bogarna och får mycket luftigare rörelser!!!" sa Atli. När jag fått rida några övergångar från skritt till tölt med fokus på sitsen frågade Atli hur det kändes. "Känns det som att du lutar dig bakåt?" undrade han. Och det kunde jag ju bara bekräfta. "Det är för att du vant dig vid att sitta lätt framåtlutad. När du känner det som om du lutar bakåt har du i själva verket just så pass hamnat i lodrät sits! Men misströsta inte - det går att lära om bara man är envis!"

Atli berättade att han själv haft detta problem en period "det blir så för de flesta hästmänniskor när de tränar mycket unghästar och då behöver rida mycket i lätt sits". Men om jag hela tiden påminner mig själv att söka känslan av att luta mig bakåt, samtidigt som bäckenet hålls vinklat framåt så kan jag tillslut lära in en ny vana - nya muskelminnen.

Det var en MYCKET nöjd matte efter denna lektion - och inte blev det sämre av Sylvias: "Hamingja ser jättefin ut!" när vi kom tillbaka till stallet!


När det var dags för vår andra lektion för dagen sa Atli: "Nu börjar du verkligen få resultat av de två senaste årens arbete! Den fina utveckling vi ser nu hade inte kommit om du inte tränat som du gjort - både du och Hamingja har utvecklats väldigt mycket tack vare detta!" Och det var ju väldigt roligt att höra förståss!!! "Det är bara att fortsätta på samma väg - detta ridpass blir ytterligare ett i den långa rad som fört er dit ni är idag och som kommer att ta er vidare!"

Innan vi började med den sedvanliga uppvärmningen sa han också än en gång att "Hästen talar om vad den behöver. Vi börjar alltid uppvärmningen på volt för att hästen behöver böjningen. Men det är också ett sätt att ta ner tempot, så när det fungerar bra på volten kan man gärna övergå till att rida längs spåret. Förutom att det ger mindre belastning på hästens ben så stimulerar det också framåtbjudningen. Får hästen då för bråttom så gå in på volt igen. Det är samma sak när du rider ut - om hästen inte längre svarar på förhållningarna så återgå till ridbanan och arbetet på volt. När det fungerar bra på volten kan du rida ut en stund innan du återgår till ridbanan för att varva ner. Nästa dag tar du ett lite kortare pass på ridbanan innan du rider ut igen, o s v."

 Efter den sedvanliga uppvärmningen fick jag åter arbeta med samling från marken. "Till sommaren kommer hon att vara som en bodybuilder!!!" sa Atli. Och Hamingja arbetade så bra att han redan efter en långsida samling i vardera varvet tyckte det var dags för mig att ta plats i sadeln igen. Då fick jag fortsätta att rida samlad skritt och övergångar till tölt med stort fokus på min sits. "Luta dig bakåt och SITT!!!" ropade han. Jag fick också göra halt och släppa stigbyglarna så att han kunde hjälpa mig att justera skänklarna till optimalt läge. Det kändes tydligt att detta inte var min vanliga sits - och jag försökte verkligen memorera känslan så att jag vet vad jag ska leta efter i fortsättningen. "Svårigheten är oftast att kunna öppna upp tillräckligt i höfterna - där är man ofta för stel. Bada varmt och stretcha i kväll så går det nog lite lättare i morgon!" sa Atli.

Han tipsade också om att det kunde underlätta mycket om jag kunde låna en djup dressyrsadel att rida i ett tag. "Den kan hjälpa till att skjuta dig framåt så att det är lättare att hitta och behålla rätt vinkel på bäckenet. Först kommer du att tycka att den här HEMSK att sitta i - just för att den så effektivt hjälper till att korrigera sitsen." Den känslan minns jag från när jag började rida i min Childeric-sadel som visserligen var av islandsmodell men konstruerad med en dressyrsadel som förlaga. Men det är många år sedan jag sålde den... frågan är nu om jag känner någon som har en dressyrsadel jag skulle kunna få provrida i?!