Yoga girl!!!

Hamingja varvar ner med lite yoga efter vårt träningspass!

"Gummibandet" Lára var ju bl a känd för sin "morgongymnastik/morgonyoga" när hon sträckte på sig likt en katt. Hamingja har ju däremot varit stel (i varierande grad) uppe i korset, men nu börjar vi ju äntligen komma till rätta med det problemet! Efter dagens träningspass är jag också så HÄRLIGT Hamingja-hög! Sorry alla spekulanter, men Hamingja är definitivt INTE är till salu - inte ens om någon skulle bjuda en miljon! 

För det är verkligen en obetalbar känsla att få uppleva henne så avslappnad och harmonisk i ridningen - och det ÄVEN som jag faktiskt lärt mig rida tölt med (viss) samling!!! Trots att hon får anstränga sig betydligt mer än tidigare med matte på ryggen så bildar detta inga spänningar av obehag hos henne - utan hon kan t o m börja frusta mitt under en sekvens (i närheten av) arbetstempo tölt!

Efter Fysiopet-Thomas behandling av Hamingja i måndags har hon haft fyra vilodagar. Han sa visserligen att jag kunde rida redan dagen därpå (eftersom hon inte hade några egentliga problem den här gången) men att jag skulle ta lugnare pass utan krav på samling under de första två dagarna. Men då jag inte varit riktigt i form passade jag på att låta min kropp vila genom att låta Hamingja göra detsamma. Man brukar ju visserligen ordinera lättare arbete efter en massage för att slaggprodukter som frigjorts ska "arbetas ur" musklerna. Men tack vare att våra hästar går på lösdrift litar jag helt och fullt på att Hamingja kunde fixa den delen även utan min hjälp!

Dessutom var vi ju i Uppsala på bröllop förra helgen - så jag hade fått längta ovanligt länge efter att åter sitta i sadeln på min FINA häst! Och FIN kändes hon verkligen idag!!! Jag red längs bilvägen mot Avan och som uppvärmning varvade jag sidförande i skritt med tölt med lååååång överlinje. Vi mötte Carola och Dotla som var på hemväg och Dotla (som påminner om Lára på SÅ många sätt!!!) fick verkligen kämpa med att försöka stå stilla medan Carola och jag pratade en stund. "SLÖSERI med springmöjlighet!!!" skulle Lára ha tyck om saken - och Dotla verkade helt enig med henne på den punkten! 

Men Carola och jag hann med lite "taktiksnack" och hon var fortfarande "hög" efter lektionen hon red för Sylvia nyligen då det var många pusselbitar som "föll på plats". Hästen hon ridit tidigare är nämligen en helt annan typ än Dotla - så då får man ju jobba lite extra för att hitta "knapparna"! Vi konstaterade att denna typ av "aha-upplevelser" som man kan få när man rider för en duktig instruktör väldigt ofta går ut på att man ska göra MINDRE - men med större precision. 

Just detta är också något jag jobbar med när jag sidför i skritt för att Hamingja ska korsa bakbenen. Genom att då och då titta över axeln för att se hennes inre bakben så att jag kan ge min skänkelhjälp PRECIS innan hoven ska lämna marken så ska jag bara behöva "skaka till" lite lätt med min innerskänkel för att hon ska trampa djupare in under sig med det bakbenet. Att flytta undan för vänster skänkel går förstås lättare så där får vi ett riktigt fint flyt i rörelsen när jag får precisionen rätt! För höger skänkel blir det fortfarande mer "hackigt" och därmed måste jag också hålla koll mer koll på hennes höger bak för att kunna ge signalen i rätt ögonblick.

Med 25 grader i skuggan måste det vara den varmaste dagen hittills i sommar - efter en vår som varit den kallaste på 52 år...! Hamingja har i alla fall varit klok nog att släppa det sista av vinterpälsen, men hon blev ändå lite flåsig när vi fortsatte uppvärmningen med några sekvenser galopp. Först galopperade vi i backen upp till jägarnas fikaplats och sedan fortsatte vi i galopp längs skogsbilvägen upp över kalhygget. Nyttigt för Hamingja att få träna sin balans genom att galoppera i ojämn terräng!

Ännu mer balansträning - för både matte och häst - blev det när vi sedan travade stigen tillbaka ut mot bilvägen igen. Jag får ju alltid jobba för att hänga med i hennes STOOORA travkliv och när de nu dessutom hela tiden varierade i storlek när hon anpassade sig efter terrängen så blev det en extra utmaning även för mig!

När vi kom ut på bilvägen igen inledde vi hemvägen med att galoppera uppför backen till jägarnas fikaplats (nu från andra hållet). Jag valde vänster galopp, eftersom hon har lite svårare för den och kunde till min glädje konstatera att jag under större delen av galoppsträckan kunde rida henne i en riktigt trevlig form! Hittills har jag annars undvikit att galoppera på hemvägen eftersom det varit tillräckligt utmanande att behålla kontrollen i galopp när vi ridit i riktning bort från stallet...

Men nu har hon blivit så kontrollerbar att den "extra växel" hon lägger i på hemvägen bara var en fördel! Formen/eftergiften kommer ju från bakbenen och med extra mycket bakben uppför backen på hemvägen så kunde vi bibehålla längden på halsen uppför nästan hela backen! Jag ska nog börja använda denna backe till att rida mina galoppintervaller framöver!

Ytterligare positivt besked fick jag när jag sedan erbjöd hellånga tyglar i skritt och det innebar avslappnad fröken med mulen "i backen" TROTS att vi nu också var på hemväg! HÄRLIGT!!! Som om inte detta var nog fick jag sedan njuta av flera sekvenser tölt med lite mer samling - där jag använde övningen "öppna" för att "hämta upp inner bakben" när det behövdes. Helt underbar känsla när hon kan arbeta i samling men ändå kännas så härligt lösgjord i hela kroppen!!! Som sagt - jag skulle inte byta bort min "Yoga girl" ens för en miljon!!!