Ridlektion!

Idag var vi ääääntligen igång med våra ridlektioner igen! Och eftersom vi inte ridit lektion sedan förra året (minns inte om den sista var i slutet av november eller börjar på december) så hade jag räknat med att det skulle vara välbehövligt. Det antagandet stämde! Som vi fick jobba - både Lára och jag!

Man skulle kunna sammanfatta hela dagens lektion med: "kontroll av tempo". Eller kanske "försök till kontroll av tempo" vore mer rättvisande... Redan när vi skrittade igång fick jag jobba med att hålla ett långsamt tempo. När vi skulle sidföra på volt i skritt satsade Lára på en racerversion av saken - så jag fick göra massor av halter för att hon skulle börja invänta mina signaler och inte bara kasta sig iväg runt. Intressant nog var det denna skänkel som behövde vara mest aktiv i denna övning - trots att vi alltså skulle flytta UT bakdelen på volten! Men jag behövde hela tiden parera med ytterskänkeln för att hon inte skulle ramla iväg utåt i en väldig fart...

När vi sedan skulle övergå till att tölta på volt - och uppmuntra en utsträckning av överlinjen - blev ju inte problemen med tempot mindre direkt... men när jag väl lyckades kontrollera detta så började hon få en allt trevligare längd på halsen. Men då fick jag uppmaningen att tölta längs spåret och göra fyra volter på varje långsida och en på varje kortsida. Volterna skulle dessutom vara varannan gång åt vardera hållet. Då tyckte Lára att varje gång vi bytte om volt var ett alldeles utmärkt tillfälle att sätta upp huvudet och dra på i ett högre tempo. Jag fick verkligen förbereda varje "voltbyte" genom att luta mig bakåt, hålla om med skänklarna och bromsa upp henne ordentligt. Samt fokusera på ytterhjälperna. Samtidigt som jag skulle komma ihåg att "ta tag i" det nya inner bak med innerskänkeln varje gång vi bytte volt. När Lára slappnar av och länger halsen vill jag gärna ge stor eftergift på BÅDA tyglarna, men där ska jag tänka på att behålla stödet på yttertygeln hela tiden.

Sylvia tyckte att jag ska rida med tungfrihetsbettet den närmaste tiden, istället för det vanliga tredelade jag hade på lektionen och som vi oftast använder. Detta för att hon lägger tungan över bettet när jag ökar pressen på henne. Dessutom tyckte hon att jag skulle jobba mycket med den senaste övningen: att tölta på volt och hela tiden byta håll.

Även i den avslutande traven fick jag bromsa mycket för att tillslut få ett avslappnat tempo. Man kan verkligen säga att vi behövde den här lektionen!

Nästa torsdag blir det antagligen ingen lektion för Sylvia, utan istället "tjuvstartar" vi den helgens Atlikurs med ett första ridpass. Det blir garanterat minst lika nyttigt som denna lektion!

Edit: glömde skriva att vi fick rygga idag också. Och då inte bara några steg, som man oftast gör, utan långa sträckor. I höstas var Sylvia på en clinic med en ridsportsguru som berättade om hoppryttaren som brukade rygga 8 varv runt ridbanan. Anledningen till detta är att hästen när den ryggar använder samma muskler som när den samlar sig - så det är ett bra sätt att bygga bra muskler!