Han släpper nämligen HUR mycket päls som helst! Igår kämpade jag i evigheter med en svettskrapa - men det lossnade hela tiden mer och mer... tillslut hade jag en jättehög som nog hade kunnat fylla en hel kudde! Och inte var det mindre idag... Feykir vill uppenbarligen bli av med "vinterkläderna" så snabbt som möjligt!
I går var Feykir så fantastiskt trevlig att rida, trots att han vilat så mycket sista veckorna. Men idag fick jag däremot stå ut med en riktigt ofokuserad häst till att börja med. Vi höll aldrig på att ta oss ner för backen till bäcken, för han tvärstannade hela tiden och spanade efter otäcka spöken både här och där... Precis när vi red över bäcken kom så en jättereaktion - ETT MONSTER VAR NÄMLIGEN PÅ VÄG MOT OSS I FULL KARRIÄR!!! Hm... jag såg bara Fia och Lukka som kom skrittande i sakta mak... Men, men vi har uppenbarligen helt olika sätt att se på omvärlden, Feykir och jag! Svår separationsångest drabbade honom också när han inte fick vända och följa med Lukka tillbaka till stallet...
Nåja, han skärpte till sig sedan och blev trevligare att rida. För att inte chocka min kropp allt för mycket satsade jag precis som igår på en kort (och för Feykir intensiv) ridtur. Fast eftersom det var mest tölt igår så red jag mer trav och galopp idag. Både Fia och jag har konstaterat att vi har den bästa hästen när vi rider hemåt. Och en fördel med en kort ridtur är att det finns ÄNNU mer kraft i hästen på hemvägen! Jag får alltid bättre takt i tölten så snart vi vänder hemåt, för att Feykir då automatiskt tar i mer bak. Och vänder man så tidigt som idag så finns det ännu mer kraft i de där bakbenen - så det blir lättare för mig att rida ihop honom i tölten. Så på hemvägen töltade vi en hel del även idag.
Satt av ganska tidigt och gick med Feykir tillbaka till stallet, för att mina ben skulle få lite stretching "på köpet".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar