Borta bra, men hemma bäst!

...när man har så jättefin häst!!!

Luleå har verkligen tagit emot oss från sin vackraste sida! Strålande sol, gnistrande vit snö och bara 1 minusgrad idag! När jag kom till stallet och gick ut i hagen stod alla hästarna fullt upptagna med att mumsa hö. När jag ropade lösgjorde sig den allra vackraste svarta hästen från flocken och kom direkt fram till mig! Åh, vad jag har saknat Feykir! Och det verkade ju faktiskt som att han saknat mig lite också! :-)

Det var underbart att rida ut i den vackra vädret! Solen och snön måste dessutom betyda "ljusterapi i kubik" vilket förståss är jättebra nu när jag ska ställa om till svensk tid igen! För att inte chocka min kropp allt för mycket satsade jag på en kort - och för Feykir intensiv - ridtur. Red bort till korsningen vid sjön - massor av tölt - och sedan på samma sätt hem igen. Feykir kändes pigg och glad - och trots att han vilat de flesta dagarna jag varit borta var det bara i början han var liiite ofokuserad. I övrigt skötte han sig exemplariskt! HELT UNDERBART!

När han fått sträcka ut en stund i trav satt jag av redan innan sista raksträckan och gick hela vägen tillbaka till stallet. Med tanke på mitt långa riduppehåll ville jag ta det lite försiktigt. Vill ju att Aruba-effekten ska hålla i sig så länge som möjligt! Det är verkligen som ett trolleri när jag kommer till värmen: redan från första natten somnade jag så snart jag lagt mig och kunde sedan sova precis hela natten. Inte en enda gång behövde jag vara uppe och vandra p g a värken. Det är verkligen lyx!!!