... har jag försmäktat på resande fot. Först flög vi ner till Österlen och uppvaktade svärmor på 70-årsdagen. Eftersom hon är en riktig partypingla var det förståss STOR fest. Vädret där nere denna sommar verkar bestå av regn och/eller kulingvindar. Men just på födelsedagen var det faktiskt sol och bara lätta vindar så firandet i det stora "cirkustältet" på gräsmattan avlöpte bra. Efter att ha frusit några dagar i Skåne (trots några nyinhandlade varma tröjor) fortsatte vi söderut till Berlin. Vi var där sommaren 1990, ett halvår efter murens fall men innan Tyskland enats igen. Det hade verkligen hänt mycket sedan sist! Två dagar senare fortsatte vi till Krakow i södra Polen. Anlände med tåget en morgon till denna mycket vackra stad. Efter ett billigt hotell i sunkigt område i Berlin hade vi kostat på oss lite dyrare i Krakow - det visade sig vara ett 4-stjärnigt hotell, med bästa läge, som bara varit öppet en månad! På promenadavstånd låg den vackra gamla stan där vackra parhästar travade runt med turister i fina vagnar. En hel del svenskanknytning fanns det också då Johan III var gift med Katarina Jagellonika från Krakow. Ja, det fanns mindre positiva svenskminnen också... en hel del berättelser om värdefulla saker som kunnat räddas från de svenska härarnas härjningar genom att de grävts ner i marken. Men vi kom med fredliga intentioner i alla fall! Läsk och glass visade sig vara mycket billigt i Polen så det blev en hel del av den varan... :-) Vi besökte även Auschwiz och Birkenau, vilket förståss var starka upplevelser av ett helt annat slag.
Det är roligt att resa! Men som alltid var det väldigt skönt att komma hem också!
När jag kom till Mariebäck för första gången på ca två veckor var det precis som i hästböckerna: Feykir gick längst bort i sommarhagen och när jag kom till grinden och ropade på honom höjde han huvudet, gnäggade och kom galopperande mot mig med spetsade öron! Hm... eller... ja, den där delen med att han stod längst bort i hagen stämde i alla fall... och han höjde på huvudet och tog en micropaus i ätandet i alla fall. Men sedan tappade han intresset för mig och jag fick minsann knata iväg och hämta honom... Jag tyckte nog att han i alla fall borde låtsas att bli lite glad när jag kom!
Red bara 35 minuter, men det var härliga minuter! Feykir var jättepigg så vi töltade till största delen. Gjorde ett försök att trava, med förhoppningen att kunna rida lite härlig Feykir-galopp, men han var alldeles för upplivad för att trava lugnt och sansat så jag insåg att det inte var lönt att försöka. Tillbaka i stallet kunde jag konstatera att han hunnit bli ganska svettig på den korta ridturen, men det var ju ganska varmt också. Svampade av honom och gav lite, lite havre - mest som en gest för att han varit duktig. Det syns på hans mage att han gått i sommarhagen några veckor nu... Sedan var det dags för hovslagaren att fixa nya skor. Perfekt att hinna få det gjort medan jag fortfarande har semester! När jag ringde hovslagaren här om veckan, från det regniga Skåne, ville han boka en tid först kl 20.00 för att det inte skulle vara så jättevarmt att sko. Det var svårt att ta in när jag stod där på Österlen och huttrade i jeans och varm tröja!
onsdag 11 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar