Feykir fåntratt...

Det blåste ganska mycket när jag red idag - och då blir Feykir väldigt "på tårna". Har läst en förklaring till detta: normalt litar hästarna till mycket stor del till sin hörsel när det gäller att klara sig undan attacker från sabeltandade tigrar och sådant. Men när de blåser hör de inte alls lika bra och då blir de ofta mycket mer "skvätträdda". Jag tycker att det brukar vara störst problem i början av ridturen och klinga av mer och mer i takt med att han börjar bli trött. Men idag var det tvärt om - det bara accelererade och avslutades med tre trauman på raken när vi nästan var hemma igen. Just när vi svängde av från bilvägen, bara några meter innan vi skulle passera över den farliga bäcken var han tvungen att göra ett jättehopp för att undkomma någon mystisk fara. När vi precis rider över bäcken händer något liknande igen. Och när sedan Sylvias man kommer körandes med bilen, bara någon minut senare, sätter Feykir av i full galopp hemåt... Hm... men han var relativt snabbromsad i alla fall...

Innan dess hade vi ridit över en timme, med tunga boots och tränat mycket galopp - så jag tycker att han borde vara glad att han fick skritta lugnt och stilla! Galoppträningen gick riktigt bra i alla fall! Jag kunde hålla ihop honom, ställa inåt, driva in inner bak och han kom upp i sprången. Även vänster galopp gick hyfsat även om det är svårare. På hemvägen blev det svårare och svårare att få en lugn, samlad trav att fatta galopp ur, för han var så inställd på att få galoppera att han körde "Solvallatrav". Avslutade därför med lite töltträning istället.