Aj, aj.. och ja, JA!!!

 

I början av veckan hade jag ett par dagar med mindre smärta i höger axel och arm och hoppades att det var medicinbytet till Pronaxen som började ge effekt. Men nu är smärtan tillbaka igen... så frustrerande...!!! När jag kom hem från jobbet idag låg jag därför lääääänge på Inframattan och sedan bestämde jag mig för att ändå åka till stallet och försöka rida/åka på hästrygg en liten stund. Hittills i veckan hade jag bara orkat med ett motionstillfälle av de fyra jag är ordinerad och förra veckan blev det bara tre sammanlagt - så kan det ju inte fortsätta om jag någon gång ska bli bättre... 

Nackdelen med ridningen är att "allt runt omkring" är tyngre, jämfört med promenaderna då det bara är att gå ut genom dörren. Men jag börjar känna mig så LESS på att promenera och allt är ju SÅ mycket roligare tillsammans med Hamingja!!! Och så länge jag håller mig till skritt har det dessutom visat sig vara lättare att hålla pulsen under 130 när jag "rider" än när jag promenerar. Vilket ju är vad jag blivit rekommenderad för att inte få så jättelång återhämtningstid efteråt - och därmed lättare att orka med fyra motionstillfällen per vecka. 

Att hantera tyglarna (och pisken) enbart med vänster hand tycker jag går riktigt bra numera. Och successivt blir det liiiite lättare att främst använda vänster arm när jag sadlar - så när detta någon gång tillslut är över borde jag ju vara mer liksidig och jämnstark än tidigare. 

När jag kom till Mariebäck i em hade hästarna fortfarande lite kvar av lunchhöet och Hamingja som är högst i rang i stoflocken hade förstås lagt beslag på den största tussen... men lämnade faktiskt den och kom till mig när jag ropade - hon vet verkligen hur man ska fjäska för matte!!! Och det är nog som Sylvia sa här om dagen att Hamingja börjar tycka att det är lite långtråkigt att mest gå i hagen... Lilla fröken islandsbäver hade nämligen stått och gnagt på en av grindstolparna - trots att Sylvia precis strukit tjära på den..! Så hon fick sätta eltråd längs med stolparnas insidor för att även Hamingja ska lämna dem ifred!

Men idag fick alltså fröken bäver komma ut på en liten "skogspromenad" då vi precis som senast skrittade till vänster bakom vägbommen och upp till vändplanen. Hon frustade så belåtet - och det gjorde nog matte också! När vi kom fram till vändplanen kunde jag konstatera att skogsmaskinen jobbat färdigt för dagen så allt var tyst och stilla. Jag red fram för att se där den kör in i skogen och uppenbarligen följer den Hamingjas favoritstig, i alla fall så långt jag kunde se. Så gissa om hon ville följa spåret in i skogen??!! 

Nu var matte jättetråkig och lät henne inte gå in där, för det skulle vara tillräckligt ansträngande för mig att vända och rida tillbaka hem igen. Men spåren såg jättefina ut, så kanske går de redan nu bra att rida på - annars lär de i alla fall bli det bara vi har ett par dagar med plusgrader och sedan några kalla nätter! Där har vi med andra ord ett bra mål att jobba mot: att min ork ska börja räcka längre än skritt till vändplanen och tillbaka! 

Under hemvägen var det skönt att veta att skogsmaskinen redan tagit helg/gjort kväll - då var risken liten att vi skulle behöva trängas med något fordon på den jättesmala skogsvägen där plogvallarna är för höga för att man ska kunna ta sig av vägen någonstans. När vi kom tillbaka till gården var jag som vanligt ganska trött och yr, så jag hoppade av redan uppe vid Josefshallen för att gå sista biten. När vi passerar  förbi hingsthagen brukar grabbarna komma springade när de ser vackra Hamingja och om hon då gör en av sina undanmanövrar vill jag hellre stå på marken än sitta i sadeln när jag redan är lite yr... Och numera har lilla fröken faktiskt lärt sig att "gå fot" riktigt bra med lös tygel i mattes låååångsamma gångtempo! Om hon någon gång börjar få lite bråttom brukar jag t o m kunna få henne att göra en halvhalt bara med mitt kroppsspråk! Fast det är väl egentligen inte så konstigt - det är ju så hästarna kommunicerar med varandra! Maxpulsen under ridningen idag var bara 121 - men så orkade jag "rida" 40 minuter också!