Back in the saddle!!!

Alltså - ni SER ju!!! Tillbaka i sadeln i MAGISKT vinterväder!!!

I vad som skulle visa sig vara ännu ett litet "fönster mellan sjukdomar" hann jag ju RIDA i söndags!!! Eva var med och fixade allt inför ridningen och väl i sadeln kände jag mig betydligt piggare än förra veckan, då jag fick trötthetsyrsel redan efter en kort stunds skritt. Så idag blev det en "unghästrunda" utökad med bonussträcka - I TÖLT!!! 

Jag kunde helt enkelt inte låta bli att börja samla lite i skritt - här vill Hamingja ha till protokollet att matte blev HELT GALEN och SMACKADE, FLERA GÅNGER!!! Och då hade hon redan hunnit stutsa ett antal gånger för att hon TRODDE att jag hade tänkt smacka... Tur att mattes ork och därmed också balans var så mycket bättre idag!!! När Hamingja mot alla odds faktiskt överlevt smackningarna kom i alla fall belöningen att hon fick tölta - och det verkade hon tycka var lika roligt som jag gjorde!!!

Så vi red några töltintervaller på bilvägens fantastiska vinterunderlag, nästan ända bort till infarten mot gamla soptippen, innan vi vände tillbaka och mötte upp Eva som kom promenerande efter oss. Hamingja var OERHÖRT upplivad av att ha fått jobba lite, så när jag skrittade backen upp mot kyrkan (=GALOPPBACKEN) så vågade jag inte ens TÄNKA på galopp för hon bara vibrerade i kroppen och det var ingen tvekan om vad hon väntade och hoppades på....!!! Men nu var mattes ork slut och balansen svajig, men jag tröstade Hamingja med att så snart hon burit mig tillbaka till gården skulle Eva ta ut henne på RIKTIG ridning med galoppgaranti!

Eva är ju ett uthållighetsmirakel så hon hade även idag gått i våra "fotspår" uppför den oplogade kyrkbaken! Så när jag sedan satt av såg jag att Hamingja faktiskt t o m var lite svettig efter dagens "Anna ridning" kunde jag konstatera att jag gett både hästen och Eva en rejäl uppvärmning inför fortsättningen! Eva hade dessutom agerat fotograf några gånger under min ridtur, så när jag vilade i Josefshallen och väntade på att de skulle komma tillbaka kunde jag njuta av fina vinterbilder på min häst! 

När de sedan återvände utstrålade Hamingjas ögon verkligen harmoni - "JAG HAR FÅTT SPRINGA!!!" stod skrivet med STORA bokstäver över hela henne! Hon var rejält svettig också, men så har hon så oerhört mycket vinterpäls att jag normala vintrar alltid brukar klippa henne på halsen så hon får det lite lindrigare när vi rider. Men nu har jag inte kunnat utsätta mina axlar och nacken för någon klippning och dessutom har vi ju mest skrittat så det har ju inte varit något stort behov heller. Men ni kan ju gissa vem som rullade sig OERHÖRT grundligt när hon fick komma ut i hagen igen??!! Det finns en film på Facebook som visar den njutningsfulla stunden och bloggläsare utan Facebook (hej Eva!!!) får väl be mig visa den när vi träffas nästa gång!

Lycka är att få rida sin lyckohäst!!!

OJ vad jag behövde detta!!! Det har verkligen känts motigt att in rehabilitering behövt försenas ytterligare p g a att jag drabbades först av influensan innan jul och sedan värstingförkylning OCH vinterkräksjuka... När jag red senast, förra lördagen, var jag egentligen ganska förkyld fortfarande och blev HELT slut av att bara skritta en sväng... Och sedan kom vinterkräksjukan natten till söndag... På onsdagen kände jag mig för första gången den veckan tillräckligt OK för att ge mig ut på en 20 minuters promenad. Och det visade sig vara tillräckligt stor ansträngning för att min puls skulle gå upp till 172! :-O Jag såg sedan i hälsoappen att pulsen under 13 av dessa 20 minuter legat inom intervallet "extrem träning" så det var ju inte konstigt att jag kände mig HELT slut sedan...! 

På fredagen när jag vågade mig på promenad nr 2 och gick motsvarande runda som i onsdags, blev pulsen aldrig högre än 132 och därmed aldrig "extrem träning" heller. Ett tydligt tecken på viss återhämtning, vilket tacksamt togs emot att fru "tålamodärinteminbästagren"...!!! På lördag var det visserligen -17 grader men strålande sol och Johan föreslog att vi skulle åka in till stan och gå en promenad ute på havsisen utanför Södra hamnen där kommunen plogar upp så fina isvägar. Han lovade att inte bli besviken om jag skulle behöva vända tillbaka redan efter en kort promenad, så vi gav oss iväg på vad som skulle visa sig bli ett riktigt maraton med mina nuvarande mått mätt!!!

Kolla in detta: en hel timmes promenad!!! Visserligen inget raskt tempo, men verkligen ett riktigt "Anna just nu-maraton" som sagt!!! Ute på havsisen kan det ju blåsa väldigt kallt eftersom det inte finns något som ger lä och med -17 på termometern skulle det ju inte behövas särskilt mycket vind för att det skulle isa rejält i kinderna, men det var faktiskt något i Luleå så ovanligt som helt vindstilla och man kunde känna solen värma i ansiktet! 

Vi var förstås långt ifrån de enda som kommit på denna ide´ idag, utan precis som det brukar på helgerna var det FULLT av folk ute på isen och det gick som ett lämmeltåg ut till den närmaste ön Gråsjälören där Lions säljer våfflor och varmkorv! Och sedan ytterligare ett lämmeltåg tillbaka in mot fastlandet igen! Ända dit ut orkade inte jag, om än i marathonform, och vi ångrade lite att vi inte tagit med egen korv att grilla på någon av de grillplatser kommunen ordnat både ute på isen och på Södra hamnplan... Men i hamnen finns även en vagn som säljer soppa, varma mackor och allehanda varma drycker - så tillbaka på land belönade vi oss med varm choklad och vispgrädde! 

Och sedan var jag DESSUTOM i sådan ridform på söndagen!!! Det skulle visa sig att även detta var ett litet fönster "mellan sjukdomar" - men då var det ju EXTRA bra att jag verkligen såg till att njuta av det!!!