Idag gav jag mig på att försöka ta bort tåbroddarna från Hamingjas skor. Tidigare här i bloggen har jag berättat hur detta kan underlättas genom att vända runt hästen på stallgången några gånger. Men nu har jag fått veta att så ska man INTE göra för det sliter så på känsliga ligament, enligt kunnig hovslagare... :-O Så idag var det åter den renodlade "Sylvia-metoden" som gällde: en hylsnyckel som man slår på med en råläderklubba (som hovslagarna använder) till dess man orkar rubba brodden med handkraft.
Jag var VÄLDIGT frusen när jag kom till Mariebäck idag, men det problemet var ur världen redan när jag lyckats avlägsna de första två broddarna...! Och när jag tillslut kom till den fjärde hoven upptäckte jag att hon redan hade tappat en av tåbroddarna där - det var ju en trevlig överraskning! Jag tycker alltid det är ett stressmoment om man ska få loss broddarna eller inte - så jag kände mig lite "hög" när jag lyckats och var på vippen att ge mig på traktbroddarna också! Men lyckades behärska mig och spara dem till en annan dag, för att vara lite snäll mot "skröppelkroppen".
Sedan var det dags för ett ridpass på banan. Det har ju bara blivit ett par ridpass efter Atlikursen (i helgen var vi i Västerbotten och firade min mammas 80 årsdag) så det fanns STORT behov av att repetera övningarna från kursen!
Först skritt på volt där jag ska vrida överkroppen så att ytterhanden följer med när jag tittar mot inner bak medan jag flytta undan för innerskänkeln. Och belöna med "avslappnad passivitet" när hon korsar bak så att hon slappnar av och länger halsen. När jag förberedde tölten genom att rida samlad skritt m h a säte och skänklar märkte jag att det var lättare längs spåret (inte på volten) eftersom staketet då hjälpte till med inramningen.
Gjorde övergångar till lååååångsam tölt och sedan bara korta sekvenser tölt, för att inte hinna tappa samlingen. Red många sekvenser samlad skritt längs spåret, eftersom hon bar upp sig så bra där! När jag känner att hon börjar "falla på framdelen" ska jag komma ihåg att åtgärda genom att "rida tillbaka bakbenen" med skänklarna - INTE med tyglarna. (Tyglarna får jag bara använda till korta, uppresande tygeltag ifall hon blir för låg i formen.) MYCKET att tänka på - men det är ju så ROLIGT att det hela tiden finns mer att lära!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar