...har fått gå med flugtäcke ett dygn och vips var nästan all den kvarvarande vinterpälsen borta! Jag borde m a o ha börjat med flugtäcket några dagar innan tävlingen, även om vi inte hade hunnit få några insekter! På tal om tävlingen kan jag inte förstå att det bara är en vecka sedan - det känns som MINST en månad... Det är verkligen skönt att få lägga den här veckan bakom sig - med värsta mardrömsmåndagen och sedan några dagar som mest var som i ett töcken...
Dagens besök i Mariebäck började med ett långt samtal med Sylvia. Vi har inte hunnit talas vid sedan mardrömsmåndagen - så det var skönt för oss båda med lite "debriefing". Och sedan fick jag tillbringa hela kvällen med min fina, fina Hamingja!!!
Ridturen blev en repris av gårdagens, fast utan sällskap och dessutom utan galoppbacke. Men precis som igår passade vi på att "gasa på" i tölten längs Torrbersvägen. Och även om inte Démantur agerade "hare" så "släppte Hamingja handbromsen" och gasade på riktigt bra - dessutom utan att bli särskilt spänd! Vi red så att gruset sprutade - vilket inte var helt oproblematisk - för ett par gånger lyckades hon skrämma sig själv ganska rejält när grus gav extra mycket ljud ifrån sig när det landade i diket. Man skulle alltså kunna kalla lilla fröken för "självförsörjande" när det gäller skrämsel...!
Tillbaka i stallet måste Hamingja ha undrat vad matte hade för sig... Plötsligt skulle det provas täcke efter täcke efter täcke efter täcke...! Jag känner nämligen ett oerhört stort behov av att snabbt göra mig av med Láras utrustning och samtidigt tänkte jag passa på att röja rejält i det stora lager av hästutrustning jag lyckats samla på mig under de 21 år jag varit hästägare. Láras tungfrihetsbett blev först ut - det sålde jag redan i morse. Carro har lovat att hjälpa mig putsa Láras sadel och sedan står den på tur. Men dessutom har jag mängder med täcken (fleecetäcken, bomullstäcken, regntäcken, exemtäcken...) för att inte tala om alla schabrak och vojlockar... träns och grimmor... Nu ska här verkligen rensas REJÄLT - det känns som en väldigt konkret form av sorgebearbetning.
Dagens besök i Mariebäck började med ett långt samtal med Sylvia. Vi har inte hunnit talas vid sedan mardrömsmåndagen - så det var skönt för oss båda med lite "debriefing". Och sedan fick jag tillbringa hela kvällen med min fina, fina Hamingja!!!
Ridturen blev en repris av gårdagens, fast utan sällskap och dessutom utan galoppbacke. Men precis som igår passade vi på att "gasa på" i tölten längs Torrbersvägen. Och även om inte Démantur agerade "hare" så "släppte Hamingja handbromsen" och gasade på riktigt bra - dessutom utan att bli särskilt spänd! Vi red så att gruset sprutade - vilket inte var helt oproblematisk - för ett par gånger lyckades hon skrämma sig själv ganska rejält när grus gav extra mycket ljud ifrån sig när det landade i diket. Man skulle alltså kunna kalla lilla fröken för "självförsörjande" när det gäller skrämsel...!
Tillbaka i stallet måste Hamingja ha undrat vad matte hade för sig... Plötsligt skulle det provas täcke efter täcke efter täcke efter täcke...! Jag känner nämligen ett oerhört stort behov av att snabbt göra mig av med Láras utrustning och samtidigt tänkte jag passa på att röja rejält i det stora lager av hästutrustning jag lyckats samla på mig under de 21 år jag varit hästägare. Láras tungfrihetsbett blev först ut - det sålde jag redan i morse. Carro har lovat att hjälpa mig putsa Láras sadel och sedan står den på tur. Men dessutom har jag mängder med täcken (fleecetäcken, bomullstäcken, regntäcken, exemtäcken...) för att inte tala om alla schabrak och vojlockar... träns och grimmor... Nu ska här verkligen rensas REJÄLT - det känns som en väldigt konkret form av sorgebearbetning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar