Hamingja goes retro!!!

När jag började rida på 70-talet var den här typen av snörgjord det vanliga - kan faktiskt inte minnas att jag såg någon annan typ av sadelgjord... (Vad jag minns var snörgjordarna alltid vita på den tiden, så det var inte helt lätt att hålla dem rena...!) Men det är VÄLDIGT länge sedan jag såg till en sådan annat än i westernsammanhang. Blev därför ganska förvånad när jag såg en artikel i Ridsport om att de börjat bli populära igen. Men när jag läste att anledningen till snörgjordens renässans bl a är att de både minskar risken för skav och dessutom hindrar sadeln från att glida fram var jag inte sen att slå till - särskilt som de nu även finns i svart! 

Och idag var det dags att testa den första gången! När jag skulle dra åt gjorden blev jag först glatt överraskad över att jag kunde dra så många hål, hade verkligen Hamingja redan blivit så mycket smalare sedan vi började fodra med hö?! Sedan kom jag ihåg att jag ju jämförde med sadelgjorden jag använder med tjockt fårskinn på...! :-D

Jag red till vänster bakom vägbommen och försökte i så stor utsträckning som möjligt rida ute i terrängen vid sidan av vägen. Och fortsatte sedan vägen till vänster fram till hygget och älgtornet. Funderade än en gång hur det kan komma sig att det står stängselstolpar i plast längs hyggeskanten närmat älgtornet... är det någon som tänkt bygga ett vilthägn?!?

Vi skrittade bara, men tack vare terrängen fick ju Hamingja ändå lyfta på benen och ta i lite mer, så hon var ändå lite lätt svettig när vi kom tillbaka till stallet. (Det är också fortsatt varmt efter årstiden, samtidigt som hon redan fått en hel del vinterpäls så det gjorde förstås sitt till också.) Jag tyckte att sadeln fortfarande låg ganska bra, men det återstår ju att utmana nya "retrogjorden" med ridning i alla gångarter. Och ett första sådant test blir det redan i morgon, när Eva ska följa med och rida + lunchfodra!