Vi håller avståndet - med minst en islandshäst!

Haminjgas after work! (Hon fick även sina GODA mineralkuber.)

I helgen är Atli tillbaka för träning i Mariebäck - och med maximalt tre personer samtidigt på en hel ridbana (utomhus) är det ju inte svårt att hålla ett covid-avstånd! När Johan här om dagen visade en beskrivning över hur man kan minska smittrisken genom att hålla ett avstånd om man är flera i samma rum, minska den ytterligare om man samtidigt vädrar i rummet, samt att smittrisken - förståss - är minst när man är utomhus så konstaterade jag att vi alltså inte ska klaga på blåsiga Luleå utan se det som att det är extra "välvädrat" och därmed Covid-anpassat! 

Dagens lektion fick jag inleda med att avdramatisera underskänklarna genom att stryka dem lätt fram och tillbaka längs Hamingjas sidor till dess hon stod stilla och avslappnad. När jag sedan övergick till skritt på volt kom Atli direkt med ett jättebra tips för att kunna rama in henne på volten: att som komplement till att flytta ut bakdelen ibland flytta in framdelen. Och då behövdes bara några steg för att hon skulle slappna av mer och länga halsen!

Vi fortsatte uppvärmningen i trav och Hamingja fick beröm för att hon slappnade av så bra! Därför kunde vi också ganska snart gå vidare till tölten, där jag även denna gång fick rida med mer samling redan från start. Vi gjorde några övergångar som blev riktigt bra, så att vi till att börja med kunde ta med kvaliteten från den samlade skritten över till tölten. Men att lyckas behålla den tölten någon längre stund är tyvärr en HELT annan sak... :-O När Atli åter tipsade om att flytta in framdelen några steg visade det sig vara minst lika effektivt i tölt! Vissa sekvenser lyckades jag faktiskt vara hyfsat avslappnad i kroppen också - något som förstås direkt märktes på Hamingja!

När vi sedan fick lämna volten och tölta längs spåret kändes Hamingja ganska avslappnad, men jag hade svårt att bibehålla energi och samling... "Du måste vara tydligare - hon förstår inte vad du vill!" sa Atli och beskrev hur jag skulle använda förskjutningar av kroppsvikten för detta. "Tänk korta tempoväxlingar där vikten framåt betyder mer energi och vikten bakåt betyder mer samling." 

Eftersom jag har så lätt att hamna i framvikt när jag rider så var det förstås "vikten bakåt" som var svårast och därför fick jag börja med att på detta sätt göra halt direkt från tölt några gånger. När matte successivt blev lite bättre på att förklara vad hon menade så märktes det direkt att Hamingja slappnade av mer i tölten och då fick hon gå in på volt och varva ner. "Nu vet vi vad du ska få jobba med i helgen!" konstaterade Atli. 

I morgon har väderprognoserna hotat med både regn och snöstorm... inget önskeväder för en utomhusridkurs precis... men det låter ju onekligen covid-anpassat...!