Kan det över huvud taget bli bättre??!!
...är frågan jag ställer mig efter dagens träningspass med min UNDERBARA häst!!! För naturen "slog verkligen på stort" idag med strålande sol, -11 grader och detta FANTASTISKA ridunderlag som kombinerar svikt med bra fäste för broddarna! "LAGOM bra fäste" kanske jag ska tillägga - för Hamingja fastnade inte med bakhovarnas broddar en enda gång i underlaget trots att vi töltade oerhört mycket! (Precis som förra vintern har hon broddar som bara är 9,5 mm och jag håller tummarna för att det även denna vinter kommer att innebära att musklerna i hennes känsliga bakdel inte utsätts för samma påfrestning.)
Jag fortsatte på det vinnande konceptet från gårdagen, med uppvärmning i skritt och trav på volt på ridbanan innan jag red ut och tränade tölt. Och precis som igår inledde jag töltträningen med en lång sträcka i riktigt högt tempo för att Hamingja verkligen skulle börja "tänka framåt" - och det funkade idag också!
Övergick sedan till att rida korta sekvenser tempoväxlingar och precis som tidigare fick jag ganska snart göra halt för att "återmontera bromsen". Sedan fungerade halvhalterna en liten stund innan det krävdes ny halt, o s v... Men nu verkar det i alla fall ha börjat gå upp för lilla fröken att det inte ALLTID behöver handla om någon överhängande fara när matte vill att vi ska stanna snabbt - så det är liiiite lättare att kommunicera med henne.
När vi fortsatt förbi "världens ände" mot skoterklubbens stuga innan jag satt av för att sadla om innan vi vände hemåt. Under hemvägen fick jag åter börja om med halter innan jag hade fungerande broms, men tillslut hittade vi ett riktigt trevligt läge där Hamingja bibehöll ett långsamt tempo i tölten med bibehållen lång hals och helt lätt i handen. Passade på att behålla detta "njutläge" en lite längre sträcka innan hon fick börja sträcka ut och varva ner på längre tyglar.
Nu hoppas jag på lika härligt vinterväder i morgon då jag vill rida meeeeeer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar