Lycka!!!
Efter en härlig semestervecka hos svärföräldrarna nere på Österlen landade Johan och jag här i Luleå igen vid 13-tiden idag. Denna gång var det EXTRA skönt att komma hem eftersom vi därmed ÄNTLIGEN fick ta av oss munskydden som numera krävs både på flygplatserna och i planen... avundas INTE alla dem som måste jobba i munskydd dagligen...!!! Efter en sen lunch hemma mer eller mindre knuffade Johan ut mig genom dörren med orden: "Nu åker du till Hamingja och rider så det blir folk av dig igen!" (Kanske formulerade han sig inte exakt så - men det var vad han menade i alla fall!)
Även Hamingja verkade vara av samma uppfattning, för när jag kom ut i hagen och ropade vände hon sig genast om och kom mig till mötes! Himlen var täckt av hotande, mörka moln och när vi gick ut genom grinden i hagen dundrade åskan igång! Jag SKYNDADE mig att göra i ordning henne och till min glädje hade det inte börjat regna ännu när jag satt upp i sadeln (att sätta sig i en sjöblöt sadel är ju ingen hit direkt...)
När vi som vanligt inledde med att flytta undan för skänkeln på volt kändes Hamingja riktigt mjuk och smidig - men så har också Ingebjörn varit i Mariebäck och behandlad bl a henne medan jag varit bortrest. Sedan red jag ut längs bilvägen mot Avan och när vi ridit uppför den första lilla backen tog jag in till höger och fattade galopp. Och nu var det VERKLIGEN inget problem att få Hamingja att "tänka framåt" - hon laddade på så att sanden yrde runt hovarna, både under den inledande vänstergaloppen och den efterföljande högergaloppen!
Vi travade tillbaka ner och fortsatte i trav längs sandvägen på vänster sida - och fortfarande hade det inte börjat regna trots att åskan mullrade om och om igen... När jag satt av för att sadla om kom några första regndroppar och än en gång skyndade jag mig för att hinna sitta upp igen innan sadeln blev blöt... men inte heller nu kom mer än några enstaka regndroppar. Under hemvägen red jag sedan några övergångar: halt, rygga, samlad skritt, samlad tölt där jag försökte vara lika snabb med den första förhållningen som Atli visade mig och även snabbt göra halt ifall hon inte lyssnade på denna, för en ny övergång från halt.
Efter ett antal sådana övergångar kunde vi enas om ett långsamt tempo i tölten och då fick hon börja sträcka ut på längre tyglar i tölten för att varva ner. Tillbaka på gården hade vi PRECIS hunnit in i stallet när ovädret brakade lös så att regnet DÅNADE på taket! :-O Tala om att vi hade EXTREMT tur med vädret idag!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar