Vi hade i alla fall tur med vädret...!!!

När jag körde mot Höbäcken idag började det regna och jag funderade först på om jag skulle vända tillbaka hemåt igen...? Att rida i regn är ju visserligen inget problem, men tanken på att plocka utrustningen ur bilen för att göra i ordning Hamingja ute i regnet och sedan packa in all blöt utrustning i bilen igen kändes inte så lockande... Men bestämde mig ändå för att fortsätta samtidigt som jag höll tummarna för att regnet skulle upphöra igen.

Framme i Höbäcken kunde jag konstatera att det istället regnade ÄNNU mer än tidigare... men tänk om jag hade så tur att det skulle mattas av eller t o m sluta regna om jag väntade en stund... Och efter att ha lyssnat på min ljudbok i ytterligare 20 minuter kunde jag konstatera att det precis som jag hoppats på åter var uppehållsväder! 

Idag var Hamingja lite lugnare och försökte inte börja springa direkt jag landat i sadeln, men det var ändå med mycket energiska steg som hon skrittade iväg. Hon var heller inte stel i musklerna efter gårdagen utan korsade smidigt över med inner bak och längde halsen när jag bad henne att gå undan för skänkeln! (Jag kom dessutom ihåg att dra bak höger axel så att jag direkt hamnade i rätt position när jag skulle be henne gå undan för högerskänkeln - plötsligt händer det!!!)

Som vanligt försökte jag fokusera mycket på min sits, även i skritten då jag försöker känna att jag har "mycket rumpa mot sadeln". Jag tänker att det är ett första steg mot att någon gång i framtiden förhoppningsvis kunna "sitta ordentligt" även i tölt...! 

Jag red uppvärmningstölt ute i de mjukare vägkanterna längs Hultetvägen. För att sedan nyttja mindre sidovägar till både trav och tölt medan den hårdare grusvägen främst användes för skrittpauserna där emellan. Även idag galopperade vi på favoritstället, fast bara en sträcka i vardera galoppen. Och det var betydligt mer kontrollerat än igår även om vi fortfarande hade en bra bit kvar till den trevliga bärigheten i galoppen som jag fick njuta av en dag förra veckan...!

Under hemvägen hann vi även med några sekvenser tölt med samling i den lite högre formen och från utgångsläget med "mycket rumpa mot sadeln" i skitt följt av ett samlande säte innan övergången till tölt bjöd Hamingja på en tölt med riktigt härlig bärighet, vilken jag sedan kunde bibehålla/återställa m h a några steg högersluta vid behov. Under den tredje och sista sekvensen kändes hon verkligen "uppe" med bogarna och helt avslappnad i nacken - HÄRLIGT!!!

När vi kom tillbaka till Höbäeken hälsades Hamingja av en ivrigt gnäggande Litlamin som behövt överleva en dryg timme utan sin bästa vän! Hon fick dock vänta ännu en liten stund till medan jag stretchade Hamingja enligt instruktionerna från equiterapeuten och svampade av henne. Medan jag körde hemåt - rejält Hamingja hög - började det sedan regna igen...tala om att jag hade haft tur med vädret!