"Hej matte, här står jag och laddar!!!"
Om man lägger ihop 10 vilodagar, en utomhustemperatur på svala +15 grader samt rejäla vindar som livar uppå det hela lite extra - vad får man då? En Hamingja med trippelturbo!!! Det krävdes lååånga sträckor med sidförande längs dikeskanterna för att Hamingja skulle hålla sig till skritt när vi red iväg idag. Samt ett stort antal halter för att "renovera" bromsen...!
Och med tanke på att alla sträckor vid Hyltetvägen med underlag som lämpar sig för galopp antingen skulle innebära utförsbacke eller hemväg kom jag snabbt fram till att det var säkrast att stå över den gångarten idag. Något jag var extra glad över när vi sedan kom töltande längs den sträcka där vi oftast brukar galoppera och ett 30-tal tranor plötsligt flög upp snett framför oss!
Hamingja fick ju redan i mycket unga år lära sig den hårda vägen vad närkontakt med mördarsvanar och deras artfränder kan innebära... så detta var en alldeles tillräckligt spännande upplevelse för henne utan att behöva inträffa under en (racer-)galopp...! Men tack vare våra oerhört starka nerver tog vi oss trots allt levande ur även detta trauma! Jag försökte också peppa henne med det faktum att HON hade fått dem att fly - alltså var de ÄNNU mer rädda för henne än hon för dem!
När vi hämtat oss från detta och efter ytterligare uppvärmningstölt kunde jag tillslut få lite nytta av frökens turbo genom att be om mer samling i en högre form. Då bjöd hon på en HÄRLIG bärighet i tölten där bogarna kom upp och utan minsta gram "i handen"! Det var verkligen en trevlig känsla, som vi dessutom kunde upprepa i flera sekvenser! Efter detta fick hon sedan skritta hela vägen tillbaka ut till asfaltvägen för att få ev mjölksyra ur musklerna. Tillbaka i Höbäcken stretchade vi dessutom lite extra grundligt. Det ska bli väldigt intressant när equiterapeuten kommer tillbaka om ett par veckor, ifall han märker någon skillnad jämfört med förra gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar