Best friends forever!

När man får hänga med sin BFF! (Láras dotter Litlamin och Hamingja)

Oj, så GLADA alla bromsar blev över att få träffa mig och Hamingja idag...!!! Jag försökte hjälpa henne genom att slå ihjäl de som satte sig för att bita henne så länge de var inom min räckvidd uppifrån sadeln. För att inte behöva slå så hårt brukar jag trycka till med handflatan samtidigt som jag drar den åt sidan, så dör de oftast. Fast när det kom en bjässe i "helikopterstorlek" försökte jag slå ihjäl den innan den landat, genom att slå ihop händerna hårt Missade dock helikoptern så det enda resultatet blev att stackars Hamingja fick en smärre chock...! :-O Men jag MENADE väl i alla fall!!!

Idag verkade det ta emot lite när jag bad henne korsa med höger bak, så det fick bli extra mycket av den varan - både i skritt och i tölt. Till stor del blev annars ridpasset en repris av gårdagen, med trav, tölt och en galoppsträcka i vardera galoppen längs traktorvägarna med skrittpauser ute på Hultetvägen med hårdare underlag. Galopperna blev bäst hittills denna vecka i o m att det inte bara var "fullt ös medvetslös" som gällde utan faktiskt lite mer bärighet och höjd i sprången. Fast i klass med förra veckans "all time high" var vi ju inte riktigt...!

Efter galopperna sadlade jag som vanligt om vilket idag innebar en JÄTTESVÄRM av bromsar runt oss... som tur var blev det i alla fall lite lugnare när vi kom upp på Hultetvgen igen så att Hamingja kunde få hämta andan ordentligt efter galoppen genom att skritta hyfsat avslappnat en längre stund. Innan vi avrundade för dagen ville jag träna mer på samlingen i tölt och för att få göra det på ett mer sviktande underlag lämnade vi grusvägen igen och nyttjade en av traktorvägarna där vi redan ridit tidigare idag.

Under den långa skrittpausen innan dess hade jag än en gång försökt fokusera på att jag skulle "känna mycket rumpa" i sadeln med förhoppningen att detta innebar att jag "på köpet" hamnade i en mer lodrät sits. Och kanske var det därför som jag sedan lyckades riktigt bra med att rida samlad tölt där Hamingja kom upp mer med bogarna?! Och dessutom kunde bibehålla resp återställa bärigheten när så behövdes m h a att "tänka rygga" med sätet samt lägga in några steg sluta här och där.

Jag är i alla fall HELT säker på att en grundförutsättning för detta är att jag allt oftare lyckas hålla blicken lyft när jag rider och därmed får en chans att KÄNNA hur Hamingja rör sig och när/vad jag behöver understödja/korrigera! Och när jag som avslutning av ridpasset åter bad henne gå undan för resp skänkel och korsa bakbenen kunde jag nöjd konstatera att hon åter korsade lika lätt med höger bak som med vänster!

Tillbaka i Höbäcken följde jag min nya vana att stretcha hennes framben samt vänster bak innan jag svampade av henne. Men idag hade det varit smartare att göra detta i omvänd ordning för en riktigt svettig häst drog ju till sig MASSOR av bromsar och det är inte så lätt att försvara sig mot dessa när man står på tre ben...! Men när stretchingen var avklarad gav vattnet både svalka och minskade svettdoften så att antalet nya bromsar som hittade Hamingja inte längre ökade i snabbare takt än vad jag hann slå ihjäl dem...!

Det var sedan en belåten häst som rullade sig MYCKET grundligt så snart jag släppt ut henne i hagen igen! Och efter tre träningsdagar i rad passar det bra med några lediga dagar för Hamingja när  jag kommer att vara upptagen med annat. Men jag är snart tillbaka - på en blogg nära dig!!!