Björkliden - here we come!

Var vid stallet vid 07, lastade hästarna och styrde sedan norrut, mot Björkliden. Johan och jag gjorde som vi brukar vid längre körningar, vi turades om att köra en timme i taget för att hålla oss pigga. Efter ca fyra timmar började det kännas som läge för en lunchpaus. I byn Skaulo stannade vi vid kyrkan som har en större parkering med god plats för hästtransporten. Vi lastade av hästarna och promenerade runt med dem en stund innan de fick beta på en igenväxt äng vid kyrkan. Jag höll hästarna medan Johan åt lunch och sedan bytte vi.

Efter ca 40 min åkte vi vidare igen – vi hade fortfarande ca tre timmars resa innan vi skulle nå slutmålet Björkliden. Den sista sträckan på ca 1,5 timme kör man Norgevägen västerut från Kiruna. Här går vägen och järnvägen parallellt genom ett vidunderligt vackert landskap! Sträckan har nyligen röstats fram som Sveriges vackraste järnvägssträcka. Johan var bussig och körde så jag kunde njuta av utsikten fullt ut!

Björkliden by ligger på en brant fjällsida, med fantastisk utsikt över ”sjumilasjön” Torneträsk och Sveriges mest fotograferade fjällmotiv: Lapporten. Högt upp på fjällsidan ligger hotell Fjället, nedanför hotellet ligger deras stugby där vi hyrt stuga. Längre ner går järnvägen och nedanför den ligger det äldsta hotellet: Gammelgården. I ett gräsbevuxet skogsparti bakom Gammelgården fick vi bygga vår hästhage och vi fick hjälp av hotellets personal att ordna ström till elstaketet. Hästarna verkade mycket nöjda med sin hage! De smakade genast på gräset, gick sedan nyfiket runt och kollade in hagen, hittade var sitt lämpligt ställe att rulla sig på, pinkade och sedan stod de lugnt och betade.

Det var ett underbart väder: strålande sol, varmt och vindstilla - men ändå nästan inga insekter. Jag smorde ändå in hästarna med insektsmedel ifall det skulle bli mer insekter under natten. Medan vi byggde hagen kom det förbi en kille som jobbade på hotellet. Han stannade och pratade en stund och kommenterade att det var så jätteroligt att det kom hästar hit: ”Vi har pratat om det på jobbet – att vi borde försöka få hit mer hästar!” sa han.

Johan hämtade vatten till hästarna från den näraliggande Rakkasjokken. Han ställde vår medhavda vattendunk under ett litet vattenfall och vips var den fylld med det klaraste fjällbäcksvatten!

Det enda som kändes lite spännande med vår hästhage var att den låg nära järnvägen, där det förutom persontågen passerar 14 malmtåg per dygn, 52 vagnar långa, lastade med ”Kirunas guld” – järnpellets. Jag var lite orolig för att ett tåg skulle kunna skrämma hästarna så att de sprang genom staketet. Men innan vi hade pysslat klart med hästarna för kvällen hann det passera ett tåg och mina killar hade inte ens tid att avbryta sitt betande när tåget gnisslande saktade in vid Björklidens station, ca 100 meter bort. Då blev jag övertygad om att jag med gott samvete kunde lämna dem där under natten!

Innan dess hann dock Feykir posera iförd sitt teamtäcke – med Lapporten i bakgrunden. Han måste ha tyckt att jag var helt galen som satte på honom ett täcke i värmen! Men bilden blev bra i alla fall!

Team Lillhästen på turné!!!