Teknik- och styrketräning

Även idag var det MASSOR att göra på jobbet... så att åka till stallet efteråt för att pyssla med och rida Lára var verkligen PRECIS vad jag behövde! Så snart jag går in genom stalldörren rinner verkligen all stress av mig! Det är något jag blev tvungen att lära mig när jag hade Reykur - för han var så känslig att om jag var stressad kunde jag inte ens ta fast honom i boxen. Och verkligen värdefull "kunskap" att behålla resten av livet!!!

Precis som senast var stoflocken borta på betet, men denna gång hade de inte gömt sig i skogen utan ute på ängen där jag såg dem på långt håll, så det var inte alls lika tidsödande att hämta häst som i söndags! Lára tycker uppenbarligen det är hög tid att börja tänka på vinterkläderna nu - för hon släpper redan rejält med sommarpäls... SUCK - det är ju inte länge sedan den sista vinterpälsen försvann och jag vill verkligen få njuta så länge som möjligt av att se henne i den snygga, svarta sommarvarianten..!!!

Dagens träningspass var bara ca 40 minuter långt och ägnades åt teknik- och styrketräning i galopp. När man ägnat hela sitt ridhästliv åt att galoppera så snabbt som möjligt, med huvudet högt och sänkt rygg, är det förståss inte helt enkelt att plötsligt länga halsen, komma upp med ryggen och fokusera på bärkraft istället för skjutkraft i galoppsprången...

Att hitta tekniken - det nya rörelsemönstret - är en sak och här har vi definitivt stor fördel av att Lára som alltid har så lätt för sig. Precis som tidigare tränade vi högergaloppen på ridbanan och idag upptäckte jag att det gick bättre ifall vi utgick ifrån trav istället för skritt. Med fattning från samlad trav och med tillräckligt korta tyglar kunde vi prestera riktigt trevlig högergalopp! (Allra bäst blev det förståss när matte dessutom rätade på ryggen och drog bak sina axlar ordentligt!)

Men om tekniken går relativt snabbt att träna in så tar det förståss betydligt längre tid att bygga upp de muskler som behövs för att hästen ska kunna bära upp sig på önskvärt sätt i galoppen. Så man kan säga att vår träning nu, med korta, intensiva träningspass har samma upplägg som när vi började "montera om" tölten under hösten och vintern.

Precis som tidigare använde jag idag skogsvägen bakom vägbommen för att träna vänstergaloppen. Det fungerar verkligen bra att fatta vänster galopp från samlad skritt med bibehållen längd på halsen nu! Galopperade halvvägs till vändplanen och skrittade resten på lång tygel. På hemvägen delade jag upp galoppsträckan på både vänster- och höger galopp. I o m att det gick så bra att rida högergaloppen på ridbanan idag hoppades jag att vi var redo för att göra det även ute. Och vi presterade definitivt vår allra bästa högergalopp hittills!!!

Ungefär halvvägs fick min duktiga häst sträcka ut en kort stund i trav för att sedan pusta ut i skritt på hellång tygel. Det märks ju att det är riktigt jobbigt för henne att galoppera när hon börjar använda rätt muskler! Det var inte så varmt idag, bara 19 grader. Men oerhört fuktig luft - som att regnet hela tiden "låg på lur"... Men först när vi  kommit tillbaka till stallet kom de första dropparna - vilken timing!!!

Flitiga maskletare!

Johans bror Janne och hans dotter Rebecka letar metmask minst lika ivrigt som Fru Kinell coh Frk Persson!!! "Arkivbild" från umebornas besök hos oss för ett par veckor sedan. 

Mördande måndag

En hysterisk dag på jobbet... (Två färre som jobbar jämfört med föreg vecka samtidigt som vi har mkt mer att göra, med bl a massor av fastighetsaffärer så här runt månadsskiftet, är inte en bra kombo...) Kände mig verkligen helt "urblåst" när jag gick från jobbet... Efter ett pass i City Rehabs varmvattenbassäng samt en lååååång stund i bastun efteråt känner jag mig i alla fall skönt trött i kroppen. I natt tänker jag sova gott - hoppas min kropp har samma planer!!!

Vaaaaar är Lára??!!

Ännu en riktigt varm dag idag, så jag sparade ridningen till kvällen. När jag kom till Mariebäck hade stoflocken hunnit gå ner på betet för natten och jag fick trampa runt i slyskogen en halvtimma - till myggens stora glädje - innan jag TILLSLUT hittade hästarna. När de betar har Lára tyvärr lagt alla ambitioner på att komma när jag ropar på hyllan...

Hästletandet gjorde att jag var i viss tidsnöd, så det blev ett kort men intensivt ridpass. Inledde på ridbanan med lite BK övningar i skritt samt fortsatt uppvärmning i trav. Övergick sedan till att träna galoppfattningar i höger varv, med bibehållen längd på halsen. Vi behöver verkligen fortsätta att jobba mycket på detta eftersom hon mycket hellre tar vänster galopp om hon ska behålla halsen lång.

Sedan gäller det ju att bibehålla formen i galoppen också... men efter några sekvenser höger galopp började hon kännas stadigare i formen och när vi tillslut åstadkommit två sekvenser då hon även börjat komma upp lite mer i sprången var jag nöjd med detta för dagen.

Nu var det vänstergaloppens tur - men för att inte nöta på i onödan på ridbanan valde jag än en gång att träna den på skogsvägen bakom vägbommen. I o m att vi inte behöver ett ridbanehörn för att fatta vänstergalopp med längd på halsen. Hon bjöd på en riktigt trevlig vänstergalopp!!! Och jag konstaterade att jag nog borde korta upp tyglarna lite mer även i högergaloppen nästa gång. Med Feykir kunde jag absolut inte ha någon tygelkontakt i vänstergaloppen, som han hade lite svårare för, då blev han spänd och gick över i pass. Men för Lára ger tygelkontakten istället ett stöd - jag måste bara komma ihåg och våga tro på detta!

Red bara halvvägs upp mot vändplanen innan vi vände hemåt igen, först i nedvarvningstrav och sedan skritt. Lára hade ändå hunnit bli REJÄLT svettig i värmen. Och matte hade varit svettig redan när hon tillslut hittat hästen i hagen. Trots ett relativt kort ridpass hade vi båda fått "mycket träning för pengarna" alltså.

Men mycket häst för pengarna fick jag ju inte när jag köpte Lára, konstaterade jag när viktmåttbandet efter ridturen visade bara 275 kg trots att hon ändå har en liten "sommarbetesmage". 

Med sällskap av Eva och Ljúfa!

I kväll fick Eva och jag rida ut tillsammans! Det händer av naturliga skäl inte så ofta när man normalt rider samma häst - och nu har hon ju dessutom befunnit sig i Al Ain, Förenade Arabemiraten sedan i februari... Men just nu är hon alltså hemma för en kortare semester och när Fia dessutom var bussig att låna ut sin Ljúfa till Eva idag kunde vi alltså få en gemensam ridtur! P g a temperaturer på 26 grader under eftermiddagen sparade vi ridningen till dess vi avnjutit middag i form av surströmming i Evas stuga.

Det var fortfarande väldigt varmt när vi kom till Mariebäck, men inte riktigt 26 grader i alla fall. Eva och Ljúfa har inte haft tillfälle att stifta närmare bekantskap med varandra tidigare. Men jag talade om för Ljúfa att hon hade ett ovanligt bra utgångsläge eftersom Eva främst har kameler att jämföra med numera!

Vi tog till höger nere på bilvägen och när vi värmde upp hästarna i skritt, trav och tölt kunde jag konstatera att Lára inte alls kändes så mjuk och avslappnad som hon annars brukar nu för tiden... Istället var hon spänd och ville mest springa med sänkt rygg och "huvudet i vädret" - som om flyktreflexen var vad som dominerade över allt annat... Visserligen var det ett tag sedan vi hade sällskap av någon senast, men det var väl ändå ingen anledning till att reagera på detta sätt?!

När vi kom fram till sjön och tog höger för att galoppera uppför backen in till byn fick Lára dock vatten på sin vaksamhetskvarn... Hon hade knappt hunnit gasa på förrän hon plötsligt "drog i nödbromsen" och gjorde en "slidestop" som lämnade meterlånga spår i gruset... En MKT överraskad matte lyckades med nöd och näppe sitta kvar i sadeln... Reaktionen visade sig bero på att man slagit ängarna på var sida om backen och det nu låg vita rundbalar utplacerade lite här och där - och det brukar det ju INTE göra!!!

Det kändes alldeles tydligt på Lára att det pågick en intensiv kamp inom henne... å ena sidan tyckte hon uppenbarligen att den rundbal som låg alldeles vid vägkanten en bit upp i backen såg allt annat än pålitlig ut... men å andra sidan närmade sig Ljúfa i galopp och skulle ju faktiskt kunna springa förbi oss om Lára inte agerade snabbt...

Valet föll (förståss) på att fortsätta galoppera uppför backen för att hålla Ljúfa bakom sig - men det var i en allt annat än avslappnad galopp vi närmade oss den vita rundbalen. Lára hade hela tiden hållit sig så långt ut på vägkanten som möjligt och när vi skulle passera förbi gjorde hon ytterligare en förflyttning sidledes bort från balen, som uppenbarligen låg och förberedde en attack. På sidan av vägen växte gräset högt och det gick inte att se var dikeskanten började - så det var nog bara ren tur att vi inte gjorde en kullerbytta ner i diket innan jag tillslut lyckades förmå henne att förflytta sig tillbaka upp på vägen igen. Men galopperade gjorde hon hela tiden - och Ljúfa höll hon bakom sig - vilket ju var huvudsaken om ni frågar Lára!

Inne i byn red vi sedan in på en mysig skogsväg, där underlaget var väldigt mjukt och fint. I vanliga fall brukar det vara blött och FÖR mjukt, men nu hade det torkat upp riktigt bra i värmen! På hemvägen, provade vi sedan lite ökad tölt - det gäller ju att passa på när man har sällskap av en annan häst som kan få upp tempot ordentligt!

Efter urladdningen i tölt tänkte jag att Lára skulle få sträcka ut sig och varva ner i lugn trav, men damen hade andra planer. Trav var hon helt med på - men det var definitivt Solvallasatsning som gällde... Men trots det höga tempot frustade hon om och om igen hur belåtet som helst! Vem annan än speed-Lára kan slappna av i sådant högt tempo?!!

Silverado: "Her Horse" - A Woman and Her Truck

Härlig reklamfilm där en kvinna får vara både stark, modig och självständig - trots att den är amerikansk t o m!

BK-ridning ger många aha-upplevelser!!!

Titta så snygg Elisabeths hästtransport är numera!!! Dekalen är gjord från ett foto på hennes Démantur!

Under förra årets smärtkurs med teamet på vårdcentralen fick jag stifta bekantskap med något som kallas Basal Kroppskännedom (BK). Jag hade aldrig hört talas om det tidigare - men är ju alltid pigg på att testa ALLT som skulle kunna ge smärtlindring. Informationen att just BK är en av de metoder där det finns största vetenskapliga belägg för att den faktiskt fungerar vid fibromyalgi minskade förståss inte mitt intresse.

Får dock erkänna att jag under de första träningstillfällena kände viss tveksamhet till om detta skulle kunna hjälpa, det var verkligen "less is more" draget till sin yttersta spets... LITE mer måste man väl ändå göra om det ska ha någon effekt?! Men med tiden insåg jag att det verkligen fungerade - och att ju mer "mikroskopiska" och precisa jag lyckades göra övningarna desto effektivare blev de!

Tack vare dessa övningar har jag kommit in i en god cirkel, där jag uppmärksammar spänningar och förstadier till smärta i ett tidigare skede och genom att direkt göra några övningar kan jag ofta lindra smärtan eller i alla fall hindra den från att förvärras. Så BK-övningarna har blivit en naturlig del av min dag (och natt) kan man säga!

Som bonus upplever jag också att den utvecklade kroppsmedvetenheten är en stor fördel i ridningen genom att jag har mycket lättare att upptäcka ofrivilliga spänningar i kroppen och åtgärda dessa även på hästryggen. Så när jag nyligen fick förfrågan om jag var intresserad av att rida lektion för en sjukgymnast som jobbar med ryttare bl a utifrån BK var jag självklart intresserad!!!

I kväll var det så dags - sjukgymnasten som heter Erika Rask kom ut till Mariebäck för att dela med sig av sin kunskap till mig och Elisabeth. Och det blev verkligen givande!!! Vi fick börja med att värma upp hästarna på egen hand i skritt, trav, galopp och tölt medan Erika och miduriten Malena (också sjukgymnast och den som bjudit Erika till Luleå) såg på.

När vi sedan fick frågan om vad vi själva ser för problem i ridningen svarade både Elisabeth och jag att vi har en tendens att sitta snett (dock åt olika håll.) Första övningen handlade därför om att hitta jämvikt och naturlig balans. I den BK jag lärt mig via smärtkursen börjar man vid stående övningar alltid med just detta - att genom viktförskjutningar (framåt - mitten - bakåt resp höger - mitten vänster), rörelser som görs allt mindre och mindre till dess man hittat sin balans. Vilket ju mycket enkelt kunde överföras även till sadeln!

Definitivt en viktig övning för mig att lägga in under alla skrittpauser i mina ridpass, så att det tillslut blir naturligt för mig att löpande justera min sits. För som det är nu är jag så van vid att jag sitter lite snett åt höger att det känns lite konstigt att sitta helt rakt. Och därför återgår kroppen till det sneda så snart jag inte fokuserar på detta.

Atli har även påpekat att jag ofta "fastnar" med vikten lite bakåt när jag använt denna signal för att bromsa Lára, istället för att snabbt räta upp mig till jämvikt igen för att belöna henne. Och, som alltid: "den som är snabbast att belöna sin häst når de snabbaste träningsresultaten!" Även här kan jag alltså ha nytta av denna övning!

På temat "less is more" fick vi även prova att göra halvhalter m h a "bäckenbottenlyft" - något Erika sa att kvinnliga ryttare av förståeliga skäl brukar förstå bättre än manliga...! Detta visade sig vara något Lára svarade oerhört bra på! Som Malena sa "Det syns inte alls på dig när du gör dem - men Lára avslöjar dig direkt!" Efter en stunds övning kändes det tydligt att man faktiskt jobbar ganska ordentligt med både rumpa och magmuskler i en sådan halvhalt - samtidigt som det ändå var lätt att bibehålla avslappning och balans i övriga kroppen.

Erika är även influerad av centrerad ridning - något som jag fick tillfälle att prova på under en träff med Team Lillhästen för ett antal år sedan. Därifrån kände jag igen hennes beskrivning av att man i skritt ska röra bäckenet som om man cyklade baklänges - och att man kan öka resp minska tempot i skritten genom att cykla snabbare resp långsammare. Minns att detta kändes väldigt naturligt den gången nere i Stav, men nu tyckte jag inte alls att jag kunde få till känslan på samma sätt...

Då fick jag göra halt och släppa stigbyglarna för att Erika skulle röra lite försiktigt på mina ben. Jag kände igen även detta från Lillhästen träffen - inkl den härliga känslan av att benen plötsligt kändes någon dm längre, utan att jag riktigt kunde förstå hur det gått till! När jag åter fick skritta framåt märktes en otrolig skillnad på Láras skritt - hon slappnade av och längde stegen på ett helt annat sätt än hon gjort innan! Dessutom märkte jag hur jag fått en ökad rörlighet i bäckenet och plötsligt hittade känslan av att cykla baklänges utan problem!

När jag frågade Erika vad hon egentligen gjort (det kändes ju knappt som att hon gjorde någonting) förklarade hon att hon med små, små rörelser fått mina muskler att slappna av. Innan dess hade jag hela tiden knipit lite med knäna, men när jag nu slutade knipa och slappnade av gjorde Lára detsamma - samtidigt som min egen rörlighet i bäckenet ökade och jag därmed kunde inverka ännu mer positivt på Láras skritt! Fascinerande!!!

En annan riktig aha-upplevelse denna kväll var hur man kan inverka på hästen med att "öppna resp stänga bäckenet" - d v s ändra vinklarna i bäckenlederna. Om man t ex rider på volt i höger varv och vill öka volten så "öppnar" man på yttersidan genom att vinkla ut bäckenet på höger sida samtidigt som man på motsvarande sätt "stänger på insidan". Vill man minska volten, eller t ex korrigera en utskjutande ytterbog, gör man helt enkelt tvärt om.

Genom att öppna och stänga på detta sätt, samt verkligen slappna av i knäna när Lára gjorde rätt, kunde jag rida henne väldigt avslappnat och trevligt på volter och åttor i skritten. Övergick till att testa åttor i tölt och det fungerade lika bra - trots att (eller antagligen just för att) det kändes som jag i princip inte gjorde någonting!!! Erikas kommentar att all drivning/ridning ska utgå ifrån bäckenet kändes plötsligt väldigt självklar!

Även i traven ska känslan vara att man "cyklar baklänges" och med en mer avslappnad matte på ryggen som bara inverkade med små signaler blev förståss traven också väldigt avslappnad och fin! (I tölten ska bäckenet istället röra sig som i en liggande åtta.)

Något Erika konstaterade att många har problem med är galoppen: man lutar sig lite framåt i galoppen och därmed faktiskt inverkar hindrande och förminskande på hästens rörelser. Istället ska man hålla överlivet aningen bakåt, skjuta fram höften och släppa fram hästen i galopp samtidigt som man rider med i rörelsen genom att göra en STOR cirkel med höger höft i höger galopp och tvärt om. Även i traven ska man hålla överlivet aningen bakåt för att släppa fram så stora frambensrörelser som möjligt.

Jag tycker verkligen jag fick ut otroligt mycket av denna ena lektion!!! Det var så bra att få hjälp av någon specialiserad på människokroppen men samtidigt ridkunnig att förstå mer om hur min kropp fungerar på hästryggen och hur jag kan påverka detta på olika sätt! Självklart hade jag en stor fördel av att jag redan tränat mycket BK. Men även Elisabeth, som träffade på det för första gången, verkade mycket nöjd med många aha-upplevelser i bagaget!

Stort TACK till Erika för en mkt givande lektion - och till Malena som ordnat så att Erika kom hit!!! Jag skulle definitivt vilja göra om detta fler gånger!