Bokat tid med ET-Maria

Idag har jag pratat med equiterapeuten, Maria och hon kommer till Mariebäck för att kolla Feykir om två veckor. Ju mer jag tänker på hur han betedde sig igår desto mer övertygad blir jag om att något inte är helt OK... synd bara att hon var så uppbokad att hon inte kunde komma tidigare! Det känns ju lite tveksamt att rida en häst som kanske har ont någonstans... men när vi rider ut har han ju inte alls protesterat så förhoppningsvis är det bara på volt som han känner av vad det nu är.

Feykir svettas av ilska?!

Börjar bloggen med denna bild som jag tycker är rätt kul - från i söndags!

Idag satsade jag på att rida på ridbanan. Förrförra gången vi red där blev vi så ovänner, Feykir och jag. Jag ville jobba på volt och det ville INTE han... Förra gången gick det däremot mycket bättre och då red jag bara en kort stund för att vi skulle få avsluta medan det fortfarande gick bra. Idag började det rätt bra, men när Fia och Lukka som också ridit på banan en stund återvände till stallet tyckte uppenbarligen Feykir att han hade gjort sitt och började protestera. Han ville absolut inte gå på volt i höger varv (vilket varit hans lätta varv tidigare). Problemen började i tölt - han sprang helt enkelt iväg med mig över ridbanan. Tack vare mitt full-cheek bett kunde jag göra en one-rein-stop och när han tillslut stannat började vi om igen med volten. Fick säkert göra 15 o-r-s och efter ett tag protesterade han lika vilt i skritt som i tölt! Utbrytningarna varvades med att han vägrade gå framåt utan bara backade och backade och backade... Bestämde tillslut att om jag lyckades få honom att skritta ett helt varv på volt utan protester så skulle vi avsluta. När det äntligen lyckades satt jag av och gick till stallet. Kunde då konstatera att han var väldigt svettig och t o m vitskummig under tränset! Så hårt hade vi verkligen inte ridit, vi hade ju inte hunnit med särskilt mycket tölt alls... han måste helt enkelt ha varit så arg att han svettades!

Jag ska ringa vår ET, Maria Öhman och be henne komma och kolla Feykir för säkerhets skull, så att han inte har ont någonstans. Är han helt OK får jag försöka boka in en Sylvialektion så snart som möjligt. Hon kommer hem från en tre veckors indiensemester på fredag så jag hoppas hon känner för att "ta itu" med oss! Det kan ju också vara så att han blivit bekväm av att vi ridit längs vägarna så länge... när vi så kommer på banan och jag lyckas "komma åt" honom på ett annat sätt så blir det jobbigt och då protesterar han. Men den här gången ska jag INTE göra som förra vintern och utgå ifrån att det bara är ilska och protester utan så snart som möjligt ta reda på om han har något kroppsligt problem som behöver behandlas!

RIKTIGT obehagligt!!!

Idag vid lunchtid hände något riktigt obehagligt: våra konkurrenter på Nordea här i Luleå utsattes för ett rån. Som tur var blev ingen fysiskt skadad! M h a tungt beväpnad insatsstyrka lyckades polisen faktiskt gripa rånaren inom en timme - han gömde sig på en restaurang bara 50 meter från vårt bankkontor! Det är alltid jobbigt när sådant är inträffar - man påminns om att nästa gång kan det vara min tur att titta in i en pistolmynning... Dessutom vet man ju aldrig om ett rån är det första i en serie så att vi blir drabbade redan samma dag... En av mina kollegor var dessutom med om ett rån för tre år sedan, när hon jobbade på ett annat Handelsbankskontor. Faktiskt av samme rånare som var i farten idag.

När dagens rån inträffade satt jag på en lunchrestaurang i samma kvarter som Nordea. När jag kom ut från restaurangen förstod jag genast att något hänt, för det stod massor av polisbilar utanför banken men polisen hade ännu inte hunnit spärra av området. Enligt tidningarna hade rånaren sprungit förbi restaurangen där jag satt, så om jag hade gått ut några minuter tidigare hade jag kanske stött ihop med honom t o m. Olustigt!!! Dåligt påläst måste han i alla fall ha varit som tog risken att göra detta. Numera är det nämligen så lite kontanter på bankkontoren och det som finns ligger i helt slutna system - personalen kan bara få tillgång till sedlar genom att göra uttag på ett konto. Och något konto med riktigt mycket pengar på hade ju rånaren knappast... Systemet som hanterar kontanterna fungerar alltså ungefär som en bankomat. Lite "växelpängar" var också allt den här rånaren fick med sig. Men för bankpersonalen är det ju lika traumatiskt oavsett summan... man vet ju aldrig vad en desperat rånare, kanske också påverkad av både den ena och andra drogen, kan hitta på...

Nytt väderomslag...

...som känns rejält i kroppen... Hade tänkt åka till stallet före jobbet på morgonen, som jag brukar på tisdagarna, men kände mig helt mörbultad när jag vaknade. Insåg att jag inte behövde ha särskilt dåligt samvete om Feykir fick en vilodag till, för han fick ju ett rejält styrketräningspass med massor av snöpulsning i söndags. Efter en rejäl ansträning tar det 48 timmar för musklerna att hämta sig, så jag hade ändå bara tänkt rida ett väldigt lugnt pass idag. Nu fick han ledigt istället och kan ägna sig helt åt att busa med kompisarna i hagen. De har ju fri tillgång till hö nu, sedan i lördags. När de stora rundbalarna körs in i hagarna är det som att trycka på en knapp - hästarna busar och busar och busar! Ja, nu talar vi om vallackflocken alltså, stona är ju inte särskilt lekfulla av någon anledning.



För att SMHI inte ska missförstå vilket väder vi vill ha lägger jag in två ytterligare bilder som Johan fotade i Mariebäck i söndags. Bakom "silverträdet", till höger skymtar Josefshallen där vi byter om och till vänster Sylvia och Jannes hus.

En av sommarhagarna i vinterskrud.

Rena julkortet!!!

...var det ute idag! Johan följde med till Mariebäck för att byta till vinterdäck på transporten och han hade systemkameran med - vilket borgade för fina bilder till bloggen! Rida "slapp" han dock. Här har han fångat hästskötaren Eva i färd med att hämta Feykir ur hagen. Eva samspråkar med Yvonne vars häst Gabriel syns i bakgrunden.




Eva och "Sillen" (Geisli)

Eva och jag red ut på Sillen och Feykir 1,5 timme i det vackra vinterlandskapet. Gång på gångkonstaterade vi att Johan borde varit med för det fanns så mycket vackert han kunde ha fotograferat! Vi pulsade i djupsnön genom skogen till galoppvägen och lyckades sedan följa den ända till dess den slutade - med en vändplan inne i skogen. Nästa projekt blir alltså att följa den så långt åt andra hållet att vi får veta var den börjar! Men det lämnade vi till en annan dag. Eva och jag satt av och gick sista biten tillbaka till stallet, för vi var kalla om fötterna. Det kändes mest juste för hästarna också - de hade ju fått pulsa så mycket i djup snö att de kunde få en lugn avslutning utan ryttare på ryggen. Ridturen hade definitivt varit betydligt jobbigare för dem än för oss!

Återvände hem igen med massor av fina bilder i Johans kamera - det kommer fler i bloggen framöver!

Vintervackert!

När Johan slutat jobbet idag åkte han ut med systemkameran och fotade - här är ett litet, litet axplock av alla jättefina bilder som blev resultatet:

Agnarna sållas från vetet...

...en sådan här dag när det är drygt minus 20 på morgonen. När jag tillslut skakat hjälpligt liv i onda kroppen åker jag ändå till stallet och träffar där en förvånad Yvonne. "Kommer DU idag, i den här kylan??!! Här har det ringt folk hela förmiddagen och bett oss ta hand om deras hästar för att de inte vill åka hit när det är så kallt!" Nåja, alla är väl inte så tuffa som den här reumatikern?! ;- )

Hittills i vinter har vi utfodrat med hö tre gånger/dygn, men nu hade KG precis kört ut rundbalar i hagarna för att hästarna skulle ha fri tillgång i kylan. De fyrbenta såg väldigt nöjda ut!

Ovan ser ni vägen upp till Mariebäck. För ett otränat öga kan den se helt odramatisk ut. Men i de lugnaste vattnen... o s v. Under denna väg rinner nämligen bäcken där Mariebäckus Odjurus ligger och lurar. Bara så att ni vet. Feykir och jag passerade detta farliga ställe och red till Alviksträsk. Det var så väldigt tyst ute och vi såg inte en levande själ någonstans. Fast Feykir hann se ett par monster, vilket två gånger fick honom att vända på en femöring. Mest tölt blev det idag, men också en galopp i backen upp mot Alviksträsk. På hemvägen mötte vi faktiskt en bil, så det fanns någon fler som gick utanför husdörren idag i alla fall. Otroligt vackert var det ute i alla fall, med all snö och solen som skymtade bakom tunna moln! Jag satt av och gick sista biten hem, för att få värmen tillbaka i mina frustna tår.

Min hästtransport är ganska insnöad... Inte har det fått vinterdäcken monterade heller! Jag är för "klen" för att fixa det själv numera och Johan har inte hunnit hjälpa mig med det. Idag jobbade han, men i morgon är han ledig och ska förhoppningsvis följa med till Mariebäck för att skifta däcken. Det behövs lite snöskottning först, som ni kan se... (I bakgrunden skymtar kyrkan i Mariebäck.)