Bättre på Laura-hästen än på Laura-stadion

Idag har vi uppehållsväder - ja t o m SOL på morgonen!!! Så den Lára som tog emot mig när jag kom till Mariebäck var torr och fin i pälsen - perfekt dag för klippning m a o! Jag "klippte fram" hennes bogar, hals och bakben medan jag än en gång fascinerades av att superkittliga damen av någon anledning inte har några som helst invändningar mot klippmaskinens framfart över hennes kropp. "Första gången hon klipptes var hon ett MONSTER!!!" kommenterade Sylvia, så det är bara att tacka och ta emot när jag slipper uppleva det!

Sedan var det dags att inviga Láras nya "vår outfit" på bästa sätt:  med en ridtur! Satsade på en fortsättning av gårdagens töltträning längs vägen. Men inledde först med skritt på riktigt små volter, ute på stallplan, med ledande tygeltag. Och Lára svarade med att böja sig mjukt i båda sidorna och sträcka ut överlinjen. Fortsatte uppvärmningen längs vägen med öppna i tölt och Lára slappnade av mer och mer för att tillslut även börja frusta - precis vad jag ville höra!

Senaste träningstillfället på ridbanan gjorde det än en gång tydligt att det ofta är kontroll över högerbogen som är den sista pusselbiten för att jag ska få henne helt mellan hand och skänkel. För att uppnå detta när vi fortsatte töltträningen red jag därför ovanligt mycket med böjning till vänster och ett tydligt stöd på högertygeln, samtidigt som vänster skänkel "red in" vänster bak under henne.

Resultatet blev att hon kom upp betydligt mer med bogarna i tölten! Och detta redan innan jag petat till henne på vänster bak med pisken! När jag dessutom gjorde detta - utan att hon för den skull fick öka tempot - var känslan att hon hade riktigt mycket rörelser! HÄFTIGT!!!

På hemvägen fortsatte vi att träna på arbetstempo tölt - då jag f f a använde snabba förflyttningar av vikten bakåt för att fånga upp energin. Och det märktes verkligen att hon orkade BETYDLIGT mer än igår, tack vare att hon fått "klä av sig" mycket av vinterpälsen! Provade även en tempoväxling och det märktes att vi hade "massor av bakben" med oss!

Efter en längre skrittpaus var det så dags att varva ner henne i tölt - inte helt lätt att hitta en "off-knapp" när jag nu tryckt in hennes "on-knapp" ganska ordentligt… Jobbade mycket med böjning i sidorna och tillslut slappnade hon av tillräckligt för att sträcka ut halsen riktigt och rulla på där med lös tygel utan att vare sig försöka rusa iväg framåt eller ramla ner i trav. Trav blev det förståss också - men då under "kontrollerade former" och vid det laget kändes hon riktigt lösgjord både i kropp och själ!

Tillbaka i stallet kändes det bra att det, till skillnad mot igår, inte bildades några blöta svettpölar på golvet under henne! Lára var förståss nöjd med att få mumsa sitt kraftfoder. Men Bambam - som punktmarkerade mig sedan vi kommit tillbaka efter ridturen… Jag skulle nämligen lunchfodra hästarna och sedan SNABBT skynda mig  hem för att försöka hjälpa Tre Kronor att vinna OS-guld hockey! Några andra svenska medaljer har det inte blivit idag, trots förhoppningen på herrarnas tremil i morse. Det gick betydligt bättre på Laura-hästen än på Laura-stadion idag alltså!

Det gäller att höja ribban!

Vi brukar köra "after ride", men här blev det "before ride"-mys, med BamBam i knät medan Lára mumsar hö och jag dricker te!

"Ska det verkligen inte bli mer snö än så här i vinter?" har varit en stående fråga bland Luleborna den senaste tiden. I natt gav så Kung Bore svar på tal - genom att leverera flera dm tung blötsnö. Men plogbilen hade redan varit i farten även på lilla vägen ut till Mariebäck - där båda väghalvorna var plogade. Extra värdefullt i o m att det var blöt "styltsnö" - och dessutom skönt att veta att man inte skulle behöva möta någon plogbil när man var "fångad" mellan de plogkanterna.

Jag hade egentligen tänkt ge Lára en "vårklippning" idag - det gäller ju att passa på innan de börjat släppa vinterpälsen. Förra året klippte jag henne så här års, för att det inte skulle bli lika mycket jobb för mina onda händer när hon sedan började släppa vinterpälsen. Och i år känns det ÄNNU mer motiverat med tanke på det ovanligt milda vädret som gör att hon svettas så kopiöst i sin TJOCKA päls…! Men i o m snöandet i natt var pälsen för blöt för att klippas, så jag får avvakta till i morgon och hoppas på "torrväder" då!

Vi red ut längs vägen mot Alviksträsk. Medan vi lämnade gården hann hon få lite styltor i hovarna så nere på bilvägen började vi med att "tölta ur" den. Sedan ägnade vi en stund åt små volter i skritt med ledande tygeltag för att verkligen "böja igenom" henne ordentligt. Fortsatte sedan uppvärmningen med att rida tölt i öppna för succesivt mer och mer avslappning vilket resulterade i längre och längre hals. 

I korsningen vid sjön hade jag tänkt fortsätta "böjandet" med volter och små åttor i tölt. Men det var så isigt efter plogbilens framfart att hon halkade till redan när vi inledde med volt i skritt. Så istället fortsatte vi längs vägen in mot stan. Hade kortat upp tyglarna jämfört med uppvärmningstölten och jobbade med stilla, bara lätt vibrerande hand och MKT drivning för att få henne att trampa under sig mer och därmed lätta fram. 

När vi sedan vände hemåt igen tränade vi först övergångar från halt och ryggning till långsam tölt. När vi kunde göra detta med bibehållen längd på överlinjen ökade jag successivt samlingsgraden, för att träna arbetstempo tölt. Precis som Atli alltid påpekar gäller det att man vid varje ny nivå av samling åter lösgör hästen. 

Efter en stund tyckte jag det kändes riktigt bra! Men misstänkte ändå att Sylvia inte hade varit nöjd om vi presterat detta på en av hennes lektioner. Så istället för att - som jag brukar - nöja mig med detta petade jag till Láras vänster bak med pisken samtidigt som jag försökte rida ÄNNU långsammare. Upprepade detta några gånger samtidigt som jag jobbade för att lösgöra henne igen - och vips kom några sekvenser där kanske t o m Sylvia varit nöjd med oss! Lára liksom "växte upp" framför sadeln och det kändes i alla fall som att hennes rörelser blev väldigt stora!

Note to self: INTE nöja mig när jag tycker det känns "riktigt bra" för då är vi fortfarande inom vårt "ganska OK-bekvämlighetsläge".  Jag måste höja ribban för att vi ska utvecklas vidare!!! 

Ett tydligt tecken på att Lára verkligen tagit i utöver det vanliga var att hon nu flåsade ÄNNU mer än vad det varma vädret redan fått henne att göra. Så vi tog en lååång skrittpaus för att hon skulle hinna hämta andan ordentligt innan vi varvade ner, först med långsam tölt och sedan i trav. När vi kom tillbaka till stallet var hon ändå så svettig att det droppade konstant från hennes bakben… Att ha päls för -30 (minst) när temperaturen mest håller sig runt 0 kan inte vara någon höjdare… Hon skulle verkligen behöva få "lätta på klädseln" m h a klippmaskinen!!! Hoppas verkligen det är uppehåll i morgon så att jag kan klippa henne då!

Tydlig maktdemonstration från "The Queen"!

Längre överlinje än så här vill jag ha i ökade tölten! 

När jag kom till stallet efter jobbet idag berättade Sylvia om Láras tydliga maktdemonstration i flocken tidigare under dagen. Vi har en stor rundbal utanför resp hage så att det ska vara nära till hands när man ska fodra hästarna. När Sylvia i morse konstaterade att det som var kvar i balen utanför stohagen kanske inte skulle räcka till både lunch, kväll och frukost i morgon bestämde hon sig för att vara generös med lunchen och lastade in alltihop i hagen, för att sedan kunna ta fram en ny bal inför kvällen.

Även om hö:t spreds ut en hel del så blev det även en större hög och en stund senare kunde hon konstatera att Lára, som väntat, lagt beslag på denna. Fast ni ska inte tro att "The Queen of Mariebäck" stod och åt - det är hon ju inte så intresserad av… Nej, hon hade helt enkelt lagt sig i högen - för då vågade ju inte någon annan äta av den heller! "Bara för att jag kan…!!!"

För mig och Lára blev det träning på den för dagen nyskottade ridbanan. De senaste tidens slaskväder hade dessutom bytts mot minusgrader - m a o vårt bästa ridunderlag på länge! Uppvärmningen gjordes i skritt, trav och tölt på små volter med ledande tygeltag.

"Samlade ihop oss" genom tölt längs spåret med stilla, bara lite vibrerande hand och MKT drivning. Lára kom ihåg övningen från senaste Sylvialektionen och var snart med på noterna genom samling med bra längd på överlinjen. Då tyckte vi var redo att övergå till vårt "långtidsprojekt": tempoväxlingar.

Det är fortfarande inte helt enkelt att bibehålla lösgjordheten i ökningarna… Men när vi tillslut fick högerbogen på plats även i vänster varv var det som att saker och ting "ramlade på plats" - med riktigt trevligt resultat! Det gäller att lära oss hitta till det läget snabbare innan Lára börjar bli trött i musklerna...!  

Lysande Lára-logik!

Ilade till stallet efter jobbet idag - och kunde till min glädje konstatera att jag skulle hinna rida innan det blev helt mörkt!!! Även Lára insåg att det inte fanns någon tid att förlora - så när hon hörde att matte var "på ingång" gick hon direkt gå till grinden för att vara redo när jag kom ut med grimman.

Efter borstning helt i vrålkittliga Láras smak (d v s knappt någon alls) åkte utrustningen på i fart. Vi red sedan ut längs bilvägen, med viktboots (170 g) på. Efter sedvanlig uppvärmning i tölt med lååååång hals övergick vi till att träna tempoväxlingar. Med tungfrihetsbettet och MKT drivning gick det riktigt bra trots att vi inte hade möjlighet att varva med att lägga volter i tölt, som jag gärna gör på ridbanan. Fast några frustningar under ökningarna kom det inte när vi nu bara red rakt fram...

I korsningen vid sjön passade jag i alla fall på att rida både volter och små åttor i tölt innan vi vände hemåt igen. På hemvägen fick vi "mer bakben" och därför både högre tempo i ökningarna och mer samling i nedtagningarna. Men nu började det milda vädret (+2 grader) ta ut sin rätt - för Lára flåsade snart ordentligt…

För maximal mental nedvarvning gick vi via lååångsam tölt med lååång hals, till skrölt med låååång hals innan hon också fick sträcka ut överlinjen ordentligt i trav. Vid det här laget ångrade jag lite att jag inte tagit reflexvästen på - för nu började det skymma… Men som tur var hade vi i alla fall reflexer både på min jacka och på stigbyglarna. Och dessutom kom det aldrig någon bil längs vägen - men det kunde jag ju inte veta i förväg.

Avslutar med ett exempel på lysande Lára-logik: Eftersom matte hittills under våra 2,5 år ALDRIG tyckt det varit OK att jag försöker bita henne vid uppsittningen måste ju den dagen komma när som helst nu!!!

Snöoväders-selfie lägger grund för OS-guld!

Snöoväders-selfie!

Efter sex vilodagar för Lára p g a att mattes risiga kropp var det ääääntligen dags för ridning igen - och då kunde vi ju inte låta ett snöoväder stå i vägen! Efter morgonfodringen drog jag därför på mig woodfieldrocken - som skyddar minst lika bra mot blöt snö som mot regn - och vi gav oss ut längs vägen bort mot Alviksträsk.

Den blöta snön ville gärna bilda styltor i hovarna, trots snösulorna, så det blev snabbt tydligt att det var högt tempo som gällde idag. Valde därför galopp direkt vi kom ner på bilvägen - och Lára var självklart med på noterna! Vi galopperade hela vägen bort till korsningen vid sjön - saktade bara av och bytte galopp en gång - och hon frustade belåtet PRECIS hela tiden!!!

Och inte blev hon mindre nöjd när hon, efter en skrittpaus, fick vända och galoppera tillbaka hem igen! Istället för nedvarvningstrav blev det istället en lååång avslutande skrittpaus. I det läget spelade det ju inte så stor roll om vi drog på oss styltor i hovarna.

Detta skulle också visa sig vara PERFEKT  uppladdning inför dagens OS-stafett: där de svenska herrarna tog Sveriges andra OS-guld på Laurastadion! Deras huvudsponsor skickar sina hälsningar och gratulationer från hagen i Mariebäck! (Lára uttalas ju Laura - ifall någon missat det.)

OS-skidåkningens huvudsponsor!

Lára har fått ägna sig åt egen träning den här veckan, när mattes kropp alldeles satt sig på tvären… Har dock inte fått några rapporter om det inneburit galoppintervaller i hagen, eller om hon lagt upp träningen på annat sätt denna gång.

Sedan i går kväll har det varit ett väldigt hallå om Tre Kronors lagkapten som måste avstå OS p g a ont i ryggen. Vill bara påpeka att jag har VÄLDIGT ont i ryggen OCH händerna OCH handlederna OCH armarna OCH axlarna OCH höfterna OCH benen OCH fotlederna OCH fötterna… Eller i alla fall hade - när jag skriver detta har det äntligen börjat lätta! Kanske kan jag t o m orka rida en sväng i morgon?!! Håll tummarna för det - det gör jag och garanterat Lára också!!!

Ni har väl föresten uppmärksammat att OS-skidåkningen går av stapeln på Laura-stadion?! Ni kan ju gissa vem som är huvudsponsor??!! ;-)

Utfodring för prestation!

Läste för länge sedan en artikel om utfodring där det bl a stod hur man ska tänka när det gäller utfodring i samband med prestation/tävling. Mindes att hästens prestationsförmåga försämrades under ett visst tidsintervall efter utfodring med kraftfoder, men jag kunde inte komma ihåg vilket intervallet var… och inte har jag hittat igen den artikeln heller…

MEN Lillhästen i Stav länkade nyligen från sin Facebooksida till en artikel om utfodring - och i den artikeln fanns svaret på min fundering!!! Efter utfodring med stärkelserikt foder blir hästen - p g a mekanismer i matsmältningen - slö och okoncentrerad under en period av ca 1-3 timmar. Alltså kommer den inte att kunna prestera sitt max under denna tid. Dessutom ökar risken att den blir uttorkad eftersom en stor del av vätskan som cirkulerar i blodet trycks ut i tarmsystemet vid smältning av stora måltider.

1-2 kg hö kan man ge minst 2-3 timmar innan man ska rida, men inte kraftfoder. Så om man har en tidig första start ger man inte kraftfoder på morgonen - däremot kan man ge ett sent mål kvällen innan. Har man en sen första start kan man ge kraftfoder på morgonen, om det är minst fem timmar innan.

För att maximera återhämtningen kan man sedan ge ett litet stärkelserikt mål 1-1,5 timme efter prestationen, samt ett till efter ytterligare 2-3 timmar.

Källa: www.brogaarden.se

Artikeln, som även innehöll mycket annat intressant, hittar du i sin helhet här: