Små, små steg åt rätt håll!

Supergroomen Eva och Hamingja i höstsolen!

Igår var jag tillbaka på jobbet igen, där jag mjukstartar på 50 % de första tre veckorna. Jag har varit helt sjukskriven i två månader och så lång period har jag aldrig varit borta från jobbet någon gång tidigare, så det var kanske inte så konstigt att jag kände mig väääldigt ringrostig...? Och när jag jobbat min första förmiddag var jag HELT slut och somnade i soffan efter lunchen..! :-O Förutom att jag tröttat ut hjärnan rejält så hade jag också kommit upp i nästan 4 000 steg - vilket på min nuvarande nivå kan betecknas som ett "bank-marathon" - så då gjorde det ju inte så mycket att jag inte orkade gå någon promenad efter jobbet!

Idag har jag faktiskt spänt bågen ÄNNU högre: först jobb på fm och sedan till stallet med Eva! Och tack vare att jag hade min supergroom som borstade och sadlade så orkade jag rida/åka häst en kort sväng trots att jag redan avverkat ett "bank-marathon" idag! Jag orkade visserligen inte rida lika "långt" idag som förra veckan, men totalt är jag uppe i drygt 8 000 steg idag! Det är bara en enda dag som jag haft fler steg än detta (och i september hade jag knappt 1 300 steg/dag i snitt) så det är definitivt ett steg framåt ändå!

Och tack vare Eva fick Hamingja även ge sig ut på en längre sväng då de bl a utforskade några av de nya "skogsmaskinsvägarna" som är resultatet av de senaste avverkningarna. Det finns faktiskt en liiiiiiten fördel med det stenhårda underlaget vi måste stå ut med just nu: att man faktiskt kan rida på endel sankmarker där det är för blött för att rida i vanliga fall. Och sådana finns det mååååånga i skogarna runt Mariebäck...!