Instruktörens åsikt att jag INTE skulle vissla när jag vill bromsa Hamingja har jag bestämt mig för att betrakta som ett exempel på kulturkrock mellan dressyrvärlden och islandshäst-dito. Och när jag kombinerar signal från tömmarna med att vissla förstår Hamingja vad hon ska göra - och gör det bra! När vi inledde i vänster varv var Hamingja lugn och inväntade hela tiden min signal innan hon gjorde övergångarna från skritt till trav.
När vi sedan bytte varv började dock hennes extrem-ambitiösa sida visa sig genom att hon redan efter några steg skritt började "tänka trav" igen. Utifrån Atlis devis: "Om hon vill svänga höger ska du svänga vänster" gjorde jag därför många halter till dess vi hade enats om att skritt faktiskt kan vara en acceptabel gångart.
Den ambitiösa sidan visade sig tydligt igen när jag bytt tömkörningsgjorden till sadel för att träna lite tölt längs bilvägen. Så jag fick bromsa genom att flytta undan för skänkeln till dess hon slappnade av och började länga halsen. Samma metod använde jag inledningsvis i tölten också. När jag sedan övergick till att starta tölten ut högersluta i skritt så lyckades jag faktiskt t o m hålla en helt avslappnad sits under flera sekvenser. Vilken MAGISK upplevelse!!! Måhända ett litet steg för mänskligheten men ett STORT steg för Hamingjas matte!!! Och Hamingja tackade för detta genom att bjuda på en riktig njut-tölt!!!
Igår inledde vi tillvänjningen inför sommarbetet och även idag fick Hamingja beta gräs 15 minuter, vilket förstås var VÄLDIGT uppskattat! När jag såg några morotsbitar ligga i gräset hade jag väntat mig att hon skulle äta upp dem också... Men prioriteringsordningen var tydlig när hon omsorgsfullt åt upp de grässtrån som växte runt omkring för att sedan sedan snabbt skynda vidare i jakten på mer gräs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar